Politikerna är ett steg efter
MEDIEPOLITIK. Nordens stödsystem till medierna stöps om. Men branschen utvecklas snabbt medan politiken går långsamt. Risken är att stödsystemen upplevs föråldrade från första dag, visar Altingets granskning.
Altinget har genom en rad artiklar och debattinlägg satt fokus på mediepolitiken i Norge, Danmark och Sverige. Nedan är översikten över artiklarna.
Sverige, Norge och Danmark lade sammanlagt 1,3 miljarder svenska kronor på mediestöd under 2015. Kostnaden för public service var samma år 19 miljarder kronor. Här är Altingets visualisering av var pengarna gick: Grafik: Så fördelar Sverige, Norge och Danmark mediestödet
En gemensam utmaning för svenska, danska och norska public service-medier är att nå ut till yngre målgrupper. Här kan du läsa om erfarenheter från NRK:s Skam och SVT:s Edit, samt medieforskaren Aslak Gottliebs syn på hur den unga målgruppen kan engageras: De unga måste involveras om medierna vill fånga in dem
Sverige
EU öppnar för sänkt moms på e-tidningar
EU-kommissionen har öppnat för att medlemsländerna ska kunna ha en lägre moms på elektroniska tidningar och e-böcker, på samma sätt som det är för pappersvarianterna.
Fler kan få det nya mediestödet
Tidningar ska ha ett demokratiskt uppdrag för att kunna få det nya mediestödet. Stödet ska kunna delas ut oberoende av teknisk plattform och även gratismedier kan få del av stödet, enligt det nya förslaget från utredaren Anette Novak.
Illa när branschen ger till sig själv
ANALYS. Personer i branschen ska fördela skattebetalarnas pengar till branschkolleger. Det kan sluta illa och förhoppnings försvinner den delen av förslaget.
Läs Mattias Croneborgs analys om förslaget här
Medielagar: Arvsynden blir årssynden
Den så kallade arvsynden, att en utgivare har ansvar för allt material som någonsin publicerats på en webbplats, kortas till ett år, enligt ett utredningsförslag.
Kommersiell radio ska få en starkare röst
Regeringen vill stärka den kommersiella radions ställning och därför förbereds en rad lagändringar
Debatt
TU: Dags att sjunga ut om digitalmomsen
Regeringen har nu ett ypperligt tillfälle för att verka för en snabb ändring av EU:s momsdirektiv för att säkerställa medborgarnas tillgänglighet till nyheter – inte minst på landsbygden. Det menar TU – Medier i Sverige.
"Dags att ompröva public service"
Nya tekniska lösningar gör den gamla modellen med radio- och tv-avgift förlegad. Istället bör public service-radio finansieras med en skatt och public service-tv göras om till en betaltjänst. Det skriver riksdagsledamöterna Maria Malmer Stenergard (M) och Erik Andersson (M).
MP: Orimlig arvsynd för ansvarig utgivare
Mediegrundlagskommittén föreslår att en ansvarig utgivare fortsatt ska vara ansvarig för innehåll som publicerats på nätet – även om publiceringen skedde upp till ett år innan hen tillträdde. Detta är en form av arvsynd, menar riksdagsledamoten Niclas Malmberg (MP).
SD om mediestödet: "Närvaron är viktigare än formen"
Det råder en polarisering inom synen på svensk media och "nyhetsundvikarna" blir fler och fler. Det är ett hot mot sammanhållningen och demokratin, enligt Sverigedemokraternas Aron Emilsson och Fredrik Eriksson, som menar att det är särskilt viktigt att lokaljournalistiken främjas i ett framtida mediestöd.
MP: Lokal journalistik går förlorad utan brett mediestöd
Presstödet handlar om att finansiera förutsättningarna för demokratin, skriver Miljöpartiets kultur- och mediepolitiska talesperson Niclas Malmberg, som vill ha ett mediestöd som är teknikneutralt och som skapar bättre förutsättningar för lokal journalistik.
Danmark
De danska partierna värmer upp inför ett och ett halvt års medieförhandlingar
I november kom det danska Public service-utskottets rapport som ska ligga till grund för kommande förhandlingar om en ny medieöverenskommelse som träder i kraft efter 2018. Redan nu börjar de borgerliga partierna rita upp spelplanen, medan Socialdemokraterna varnar för att börja förhandlingarna för tidigt.
Danska kulturministern: Fler ska ha tillgång till licenskronorna
När det nu är dags för en ny uppgörelse på kulturområdet tänker den danske kulturministern Bertel Haarder utvidga den nuvarande public service-potten, så att fler medier kan få del av licenspengarna.
Danskarna är skyldiga 844 miljoner licenskronor
Danskarna ligger efter med betalningen av rekordhöga 844 miljoner danska kronor i licenspengar, visar de senaste siffrorna från det danska skatteverket. Det är ett tecken på att det är dags att avskaffa radio- och tv-avgiften, menar partierna Liberal Alliance och Radikale.
Debatt
Läs den danska debatten om mediestödet
I augusti satte Altinget Danmark fokus på mediestödet. Då diskuterades det huruvida det behövs en reform av mediestödet eller om det rentav ska tas bort helt.
Se sammanställningen av debattartiklarna här
Norge
Framtidens public service kan se helt annorlunda ut
Ett mer fragmenterat utbud kan bli framtiden för public service, enligt flera forskare, eftersom tendensen är att människors mediekonsumtion blir allt mer individuell. Fast den utvecklingen kan skapa utmaningar, menar de. I Norge nosar den första nya medieaktören redan på rollen som public service-kanal.
Debatt
Norska medier: Mediemångfald är en demokratisk nödvändighet
Google och Facebook pressar annonsmarknaden, medan NRK snedvrider konkurrensen på webbnyheterna. Därför ska kommersiella medier ha ramar som möjliggör utveckling, skriver Randi S. Øgrey, vd på norska Mediebedriftene.
NRK: Världens utmaningar är inte orsakade av NRK
Varken nationella eller internationella studier visar någon koppling mellan public service-distributörers webbnärvaro och människors betalningsvilja på nätet. Dessutom har NRK också ekonomiska utmaningar, skriver Thor Gjermund Eriksen, public service-chef på NRK.