Norska medier: Mediemångfald är en demokratisk nödvändighet

Av Randi S. Øgrey,
Vd på Mediebedriftenes Landsforening, den norska branschorganisationen för privata medier.

Tar vi mediernas roll i den moderna demokratin för given? Mediernas viktiga samhällsuppgift handlar ju om att ge medborgarna både inblick i och överblick över styrningen av samhället, så att de kan förmås vara aktiva deltagare i demokratin.

I Norge står det bra till. Många lokalsamhällen har lokaltidningar, och vi har regionala och landstäckande tidningar som distribueras både på webben och på papper. Vi har också en kommersiell public service-station som ger NRK hård konkurrens.

Men nu står mainstreammedia inför en av de största utmaningarna någonsin. Hur finansierar de journalistik i en digital tidsålder? Och hur kan vi säkerställa ett varierat medielandskap?

Digitaliseringen ger oss såväl möjligheter som utmaningar. En stor utmaning är annonsmarknaden, där annonsörer har fått mycket fler möjligheter, bland annat genom internationella giganter som Google och Facebook. De är konkurrenter som inte är i stånd till att producera redaktionellt innehåll, och inte heller betalar särskilt mycket skatt i Norge.

De tjänar ändå miljarder på den norska annonsmarknaden. Andelen annonskronor som finansierar journalistik dalar. Samtidigt är också prenumerationsintäkterna under press, även om Norge är ett av de länder som är mest framgångsrikt med digital användarbetalning.

Fakta

Projektet "Mediepolitik i Norden" stöds av Nordiska kulturfonden. Genom nyhetsartiklar och aktuell debatt sätter Altinget fokus på de mediepolitiska diskussionerna om mediestöd och public service i Norge, Sverige och Danmark.

Mediekonsumtionen förändras mycket snabbt i digital riktning, och mobilen är nu viktigare än datorskärmen.

Utveckling av digitala affärsmodeller tar tid

Det är självklart så att medierna själva måste stå för det mesta av den digitala omstruktureringen. Mediesektorn var också tidigt ute med att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen öppnade för, men det tar tid att utveckla hållbara digitala affärsmodeller. Det är en stor utmaning för de journalistiska medierna, men också för samhället, som behöver journalistik. Journalistik kostar.

Bristen på journalistik kostar ännu mer. Det ser vi i samhällen där medierna är ofria eller svaga: korruption avslöjas inte, människor med makt missbrukar sin makt utan att det avslöjas, och människors liv och möjligheter påverkas negativt.

På kort sikt är de globala giganterna ett hot mot annonsintäkterna för de kommersiella medierna. I ett lite bredare perspektiv är de här företagen på väg att få makt och en position som ger utmaningar långt utöver mediepolitiken. Nyckelorden här är algoritmstyrning och redaktionellt ansvar.

Public service-monopolet

En annan utmaning är NRK:s allt mer dominerande roll i public service. Medan Aftenposten tidigare hade nästan 80 procent av intäkterna från annonser och 20 procent från prenumerationer är den viktigaste inkomsten nu användarbetalning.

De har lyckats att ta betalt digitalt, men licensfinansierade NRK ligger nära deras produkt i såväl form som innehåll på de digitala tjänsterna. Gratis. Det här kan minska folks vilja att prenumerera, och NRK bidrar därigenom till motsatsen till mediepluralism.

Styrkeförhållandet mellan NRK och de kommersiella mediehusen har förändrats radikalt på bara några få år. Medan NRK:s intäkter ökar tack vare licensen, kämpar de kommersiella mediehusen hårt på annonsmarknaden. Styrkeförhållandet i antalet redaktionella medarbetare har också utvecklat sig till fördel för NRK. Mer än en femtedel av samtliga norska journalister och redaktörer är nu anställda av NRK.

Det är viktigt att NRK:s aktiviteter inte bidrar till att göra det ännu svårare för privata, kommersiella medier. Om det blir så kommer NRK att medverka till att minska mångfalden bland medierna. Att NRK fick ett särskilt ansvar för att säkerställa mångfalden bland medierna i ett regeringsförslag till stortinget i våras är därför mycket angeläget.

NRK:s uppgift är offentlig radio och tv. Mediehusens uppgift är att vara fullt utbyggda public service-institutioner. Det är nödvändigt att den här balansen upprätthålls. Därför ska samma oberoende i finansiering och förutsägbarhet som gäller för NRK också avspeglas i de politiska medel som riktas mot de kommersiella medierna.

Mångfalden bland medierna är en demokratisk nödvändighet. Därför ska kommersiella medier ha ramar som möjliggör utveckling. Så att de globala konkurrenterna inte får särskilda villkor när de skummar grädden. Det är en viktig demokratisk uppgift att säkerställa balansen på mediemarknaden.

--

Artikeln är översatt från norska av Fredrik Papp. Den publicerades första gången på Altinget.no den 5 november 2016.