De danska partierna värmer upp inför ett och ett halvt års medieförhandlingar

Efter mer än två års arbete lade ordförande Connie Hedegaard fram Public service-utskottets idéer kring de största utmaningarna för framtidens public service, och fem scenarion för hur framtidens medielandskap kan utformas.

Rapporten ska ge inspiration till kulturminister Bertel Haarder (Venstre) och folketingets medietalesmän fram till förhandlingarna om en kommande medieöverenskommelse, vilken träder i kraft när den nuvarande går ut i slutet av 2018.

Medietalesmännen från de två största borgerliga partierna, Venstres Britt Bager och Dansk Folkepartis Morten Marinus, har redan tittat på scenarierna och de fäster sig särskilt vid tre av utskottets scenarion. De tre scenarierna behandlar begränsning av public service, mer fokus på danskspråkig produktion och en större pengapåse åt public service, som även kan gå till andra aktörer.

– Jag ser gärna en kombination, där man både får ett smalare Danmarks Radio (DR), stärker det danska innehållet och får en större pengapåse till public service, så att man kan dela ut public service-pengar till andra än bara DR, TV 2 och Radio24syv, säger Morten Marinus.

Fakta

Projektet "Mediepolitik i Norden" stöds av Nordiska kulturfonden. Genom nyhetsartiklar och aktuell debatt sätter Altinget fokus på de mediepolitiska diskussionerna om mediestöd och public service i Norge, Sverige och Danmark.

Britt Bager säger att Venstres inställning till public services och Danmarks Radios roll ligger nära Dansk Folkepartis, som kom med ett utspel redan i augusti i form av en debattartikel i Berlingske Tidende.

– Det finns inget av det Dansk Folkeparti har sagt som jag inte kan skriva under på, säger Britt Bager.

Debattartikeln från augusti orsakade uppståndelse i Mediedanmark, framför allt för att Dansk Folkeparti föreslog att Danmarks Radio borde bantas ner med 25 procent. Även om det uttalandet var kontroversiellt i mångas öron stöder Venstre idén till 100 procent.

– Vi tittar gärna på besparingar på DR. Om besparingen ska vara 20, 25 eller 30 procent måste vi förstås ha en diskussion om, säger Britt Bager.

Samtidigt understryker hon att mer fokus på det danskspråkiga innehållet och mer public service-pengar till andra medier än de gängse aktörerna också står på Venstres dagordning.

S: Public service ska inte spridas över fler aktörer

På den andra sidan av den danska politikens höger-vänsterskala har Mogens Jensen, medietalesman för Socialdemokraterna, inte alls på samma sätt som Venstre och Dansk Folkeparti utsett sina drömscenarier ur rapporten från Public service-utskottet. I stället vill Socialdemokraterna fokusera på några av rapportens mer tvärgående rekommendationer om bland annat mer fokus på barn och ungdomar.

Mogens Jensen varnar de borgerliga partierna för att låta sig inspireras för mycket av scenarier som vill skära ner på public service.

– Vår utgångspunkt är att vi ska jobba för att få mer medieinnehåll till danskarna. Inte mindre. Så scenarier som innebär att vi får mindre danskproducerat medieinnehåll är fel väg att gå.

Det betyder att Venstres och Dansk Folkepartis önskan om att fler medier kan få vara med och producera medieinnehåll för public service-pengar inte faller i god jord hos Mogens Jensen.

– Om du tar bort saker från Danmarks Radio som ska läggas ut till olika aktörer och mediehus, så kan det innebära mer administration och driftskostnader, jämfört om du samlar allt på ett ställe, säger han.

Mogens Jensen anser också att det kan skapa problem om public service-innehåll ska produceras av privata aktörer med kommersiella intressen eller politiska ståndpunkter. Samtidigt är det viktigt att man har en samlad plattform för innehållet, anser han.

– Jag tror fortfarande att det bästa för Danmark är att vi håller fast vid den danska och nordiska modellen i många år till. Vi ska finansiera ett brett och allsidigt medieinnehåll gemensamt och inte sprida ut det på en massa aktörer, då det blir svårt att hitta innehållet, säger Mogens Jensen.

Allt är öppet för diskussion – nästan

Hur public service ska finansieras i framtiden är också ett ämne som ska tas upp i förhandlingarna om framtidens medier. Både Morten Marinus och Britt Bager säger sig vara redo att titta på nya modeller, som till exempel att man till viss del finansierar public service med abonnemang, något som även Liberal Alliance har föreslagit.

Det är bara två saker som är helt säkra när det gäller finansieringen, enligt Venstre.

– Radio- och tv-avgiften kommer inte att höjas och DR kommer inte att växa sig större. Det är två saker som jag vågar vara säker på redan nu. Men annars är allt öppet för diskussion, säger Britt Bager och hänvisar till att statsminister Lars Løkke Rasmussen (Venstre) så sent som i tisdags också tog initiativ till diskussion om licensen.

Det gjorde han under den frågestund som äger rum en gång i veckan i folketinget. Då gjorde han klart att radio- och tv-avgiften är för hög. Men det håller Mogens Jensen inte alls med om.

– Statsministern går ut och säger att han vill sänka radio- och tv-avgiften. Men om det blir mindre pengar till att producera danskt innehåll, så får danskarna också mindre danskt innehåll, säger han och fortsätter:

– Hur man än organiserar saken kommer det att bli mindre danskt medieinnehåll, färre danskproducerade tv-program och färre danskproducerade radioprogram.

Mogens Jensen säger att han precis som sina kollegor i Venstre och Dansk Folkeparti är redo att diskutera nya modeller, men att Socialdemokraternas utgångspunkt är att ha en licensmodell.

De borgerliga ritar upp spelplanen

Det är inte bara innehållet i kommande medieöverenskommelse och finansieringen av public service som det råder stor oenighet om bland folketingets partier. Också själva förhandlingsprocessen fram emot 2018 skapar oenighet.

Kulturminister Bertel Haarder har varslat om ett utspel redan i vinter, även om medieöverenskommelsen som gäller just nu löper ända till utgången av 2018. Utspelet ska skissa den dagordning som de kommande diskussionerna ska handla om, har Bertel Haarder sagt.

Det här möter kritik av Mogens Jensen som anser att det inte är lämpligt att börja förhandlingarna så tidigt som nästa år.

– Medietalesmännen i oppositionen har varit glasklara gentemot ministern när det gäller det här ämnet, säger han och utvecklar:

– Vi ska ha ett normalt förhandlingsförlopp kring överenskommelsen. Det är inte förnuftigt att ministern hela tiden vill förhandla medieöverenskommelsen mitt i dess giltighetsperiod.

Mogens Jensen anser att det är närapå ett brott mot överenskommelsen att börja förhandlingarna så tidigt. Det ska vara lugn och ro kring den medieöverenskommelse som nu är i kraft, anser han.

– Det betyder att de reella förhandlingarna ska påbörjas under våren 2018. Det är det vi förbereder oss på, och det är så vi förbereder vårt arbete. Och det väntar jag mig att ministern respekterar.

I Dansk Folkeparti kan man inte vänta ända till våren 2018 med att påbörja förhandlingarna. Det är så många teman som ska dryftas att man lika gärna kan komma i gång med detsamma, säger Morten Marinus.

– Kulturministern har sagt att han ska komma med ett utspel under vintern, och att han vill börja diskutera och förhandla redan nästa år. Det stöder vi.

Britt Bager har samma budskap. Hon hoppas att det blir chans till en djupare diskussion om mediernas framtid under den långa förhandlingsperioden.

– Det är bra att vi har ett och ett halvt år på oss för de här diskussionerna, så att vi för en gångs skull verkligen kan vrida och vända på allt ordentligt.

Public service-utskottet arrangerar en konferens nästa vecka, då innehållet i utskottets rapport ska diskuteras bland medietalesmän och aktörer på området.

---
Artikeln är översatt från danska till svenska av Fredrik Papp. Artikeln har publicerats på Altinget.dk