Danskarna är skyldiga 844 miljoner licenskronor

OBETALDA LICENSPENGAR. Danskarna ligger efter med betalningen av rekordhöga 844 miljoner danska kronor i licenspengar, visar de senaste siffrorna från det danska skatteverket. Det är ett tecken på att det är dags att avskaffa radio- och tv-avgiften, menar partierna Liberal Alliance och Radikale.

Foto: Erik Refner/Scanpix
Lise-Lotte Skjoldan

Licensen är något som danskarna i hög grad struntar i att betala.

Enligt de senaste siffrorna från Skat, det danska skatteverket, saknas 844 miljoner i licenspengar från danskarna. Det är ett rekordhögt belopp jämfört med tidigare år, då licensskulden enligt Skat har legat mellan 600 och 700 miljoner kronor.

Och hålet i licenskassan har snabbt blivit större. På bara ett kvartal, från december 2015 till mars 2016, då den senaste sammanräkningen gjordes, ökade danskarnas licensskulder med 136 miljoner kronor.

Mette Bock som är medietalesman för Liberal Alliance anser att den stora ökningen i licensskulden är ett tecken på att danskarna är trötta på att betala radio- och tv-avgiften.

Fakta
Projektet "Mediepolitik i Norden" stöds av Nordiska kulturfonden. Genom nyhetsartiklar och aktuell debatt sätter Altinget fokus på de mediepolitiska diskussionerna om mediestöd och public service i Norge, Sverige och Danmark.

– Ökningen är ett tydligt tecken på ökad civil olydnad. Folk protesterar med fötterna, så att säga. Det här måste vi ju se över, säger Mette Bock.

Hon understryker att man naturligtvis måste följa lagen som den ser ut i dag, och betala sin avgift. Men när så många danskar väljer att inte betala, då måste det enligt Mette Bock vara något tokigt med betalningsmodellen.

– Det innebär att vi måste inse att den här betalningsmodellen har varit bra i många år, men att den inte är bra längre, säger Mette Bock.

Radikale vill också avskaffa licensen

Zenia Stampe, medietalesman för Radikale, håller med Liberal Alliance om att ökningen av licensskulderna ger anledning till eftertanke.

– Det är självfallet ett moraliskt problem för den enskilde att han eller hon inte kan eller vill betala, och det är självklart ett problem att vi som stat inte kan få in de här pengarna tillräckligt effektivt, säger Zenia Stampe och fortsätter:

– Men med det sagt är det kanske också en klar signal om att det här systemet inte har följt med tiden.

Radikale har fram till nu haft flera invändningar mot att avskaffa medielicensen, men nu säger man sig vara redo att titta på andra finansieringsmodeller.

– Vi har kommit dithän att vi vill se om vi kan finansiera Danmarks Radio och public service med skatt i stället för med licens, säger hon.

Även om Radikale och Liberal Alliance är överens om att radio- och tv-avgiften bör avskaffas är partierna långt ifrån överens om vad som ska ersätta rådande system.

För Mette Bock är det väsentligt att medborgarna inte ska tvingas betala för public service. Därför har hon ett annat bud på vad som ska ersätta det som Liberal Alliance kallar ”tvångslicens”.

– Vi ser gärna någon form av abonnemangssystem. Vi vet att det är något man diskuterar på BBC, som är den stora modern för alla public service-stationer, säger hon.

Skulden påverkar inte budgeten i större omfattning

Det är Skat som har ansvaret för att få in pengarna när danskarna inte betalar licensen i tid. Men sedan hösten 2015 har all skuldindrivning gjorts manuellt på Skat, eftersom det skandaldrabbade it-systemet för automatisk skuldindrivning, EFI, kapsejsade.

På Danmarks Radio (DR) menar man därför att ansvaret för den ökande licensskulden ligger hos Skat, vars skuldindrivning numera är mindre effektiv än tidigare.

De saknade licenskronorna från danskarna har dock inga radikala konsekvenser för DR:s budget. Det skriver Niels Ammitzbøll, DR:s ekonomichef, i en kommentar till Altinget:

– Att Skat slutat med automatisk indrivning av skuld via EFI har inte påverkat DR:s driftsresultat i någon betydande grad, eftersom skulden ingår i bokförningen som tillgodohavanden, medan indrivningsstoppet har negativ påverkan på likviditeten och ökar DR:s tillgodohavanden.

Medielicensen och storleken på DR:s budget är numera föremål för häftiga politiska diskussioner. Kulturminister Bertel Haarder (Venstre) väntas komma med ett medieutspel under hösten, som bland annat kommer att innehålla förslag om nedskärningar i DR.

---
Artiklen är översatt från danska till Svenska av Fredrik Papp. Artikeln publicerades för första gången på Altinget.dk den 15/9 2016.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00