Prenumerera
Annons
Krönika av 
Fia Ewald

Är Millennium ett tillräckligt modigt projekt?

För Milleniums del har det dykt upp ett stort antal röda flaggor under processens gång som ledningen valt att ignorera, skriver Fia Ewald. På bild Joakim Höstner, sjukhusdirektör Södra Älvsborgs sjukhus,
För Milleniums del har det dykt upp ett stort antal röda flaggor under processens gång som ledningen valt att ignorera, skriver Fia Ewald. På bild Joakim Höstner, sjukhusdirektör Södra Älvsborgs sjukhus,Foto: Privat/Björn Larsson Rosvall/TT/Montage
20 november 2024 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Västra Götalandsregionen har i dagarna gjort ett nytt försök att baxa in ett stort vårdsystem med gigantiska kostnader och diskutabelt resultat. Så diskutabelt att vårdpersonal strejkar, vårdcentraler går över till papper och penna för att systemet inte bedöms vara patientsäkert och införandet stoppas tillfälligt. Utveckling av systemet är inte något som skett snabbt utan under många år. Det är inte heller första gången för den regionen, för den svenska vården eller för den delen i vårt grannland Finland där ett antal liknande miljardprojekt sjösattsoch sedan strandat. För Milleniums del har det dykt upp ett stort antal röda flaggor under processens gång som ledningen valt att ignorera.

För den som följt digitalisering av vården under längre tid är det lätt att slås av tanken att detta har blivit ett icke-lärande område. Samma misstag upprepas gång på gång som en slags digitaliseringens groundhog day, där man gång på gång vaknar upp varje morgon omedveten om vilka fallgropar som någon redan trillat i. Det måste understrykas att de allvarliga konsekvenserna inte bara drabbar enskilda patienter utan regionerna bygger in stora sårbarheter i den mest samhällsviktiga verksamheten när robusthet behövs som bäst.

Hejdlös teknikoptimism

Varför har det blivit så här är komplex fråga. En faktor är att den digitaliseringskultur som utvecklats försvårar rationellt agerande.

Simon Lindgren, forskare vid Umeå, menar att det utvecklats en särskild digitaliseringsideologi. I den utmärkta boken AI – ett kritiskt perspektiv skriver han om några kännetecknande drag hos denna ideologi som hejdlös teknikoptimism, att teknik är en självständig kraft som kan lösa i princip alla problem.

Jag har reflekterat i samma banor. I olika konstellationer mellan offentliga företrädare, konsulter och it-leverantörer frodas denna ideologi som tjänar olika syften, inte minst ekonomiska. Man har skapat en hegemonisk struktur där enbart positiva bilder av AI och digitalisering får förekomma, där det alltid framhålls hur bråttom det är och att ledare måste vara ”modiga”.

Som en följd formas en funktionell dövhet för både generella kritiska argument och, som i fallet med Millennium, för den interna kompetensen inom regionen som varnat och lyft fram risker med projektet. Frågeställningar om faktiska effekter gällande funktion, ekonomi, arbetskraftsförsörjning, integritet och säkerhet är inte välkomna.

Jag förstår lockelsen i att utan eget ansvar hojta om att offentliga verksamheter måste skynda sig, vara modiga och kasta sig in i storslagna projekt utan tidskrävande analyser. Ideologin och dess förmedlare är en mäktig lobbyverksamhet för både it-leverantörer och för företag som vill använda vårdens information.

Företagens ekonomiska intressen kläds hjälpsamt om av offentliga tjänstemän till samhälls- och medborgarintressen.

Starkare tobak kommer från EU-håll

Påverkan kan subtilt paketeras som inofficiella tävlingar av typen ”vilken kommun som har mest AI” eller utdelning av priser till den som bäst understött budskapet. Eftersom det i Sverige finns en brist på etablerade kritiker av techbranschen kan agendan dessutom drivas helt riskfritt.

Jag inte ser några starkare tendenser som skulle kunna påverka den monolitiska digitaliseringsivern

Genom en mängd små och stora steg arbetar digitaliseringsapparaten som möjliggjort Millenium och andra liknande projekt. Det enda sättet för att återgå till den strategiska sjukvårdsplanering som skedde under mitten av 1900-talet är – så vitt jag kan se – att demontera digitaliseringsideologin och släppa in ljus och luft i diskussionerna.

Detta är ett önsketänkande från min sida. Jag inte ser några starkare tendenser som skulle kunna påverka den monolitiska digitaliseringsivern.

Den som kräver starkare tobak än Millenium har nu att se fram emot det europeiska hälsodataområdet (EHDS) där en samordning och utbyte av patientuppgifter som inte ens funkar i en region nu ska skalas upp till europeisk nivå.

Verkligen modigt, men bäva månde Europas patienter och skattebetalare.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026