Året präglades av valet – men slutade utan regering

TILLBAKABLICK. Valet dominerade politikeråret 2018. Under våren positionerade sig partierna och i september röstade svenskarna. Men nu drygt 100 dagar senare står vi fortfarande utan regering.

Som väntat ett valår har det varit mycket fokus på just det stundande valet. Våren och sommaren präglades av att partierna positionerade sig. Valutspelen började ramla in redan i januari, med Miljöpartiets vårdpolitiska program först ut. Under våren kom fler och fler löften och i slutspurten duggade vallöftena tätt. Altinget listade alla valutspelen i en artikel.

Läs också: Valutspel – Det här lovar partierna i valet 2018

Så på själva valnatten när valresultatet kom utropade sig så gott som alla till segrare. När Altinget hälsade på hos Moderaternas valvaka var det segerstämning.  

Läs också: Unga och gamla moderater överens – Kristersson blir statsminister

Men också på Socialdemokraterna firades det, trots att partiet gjort sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes.

– Så här på valnatten gläds vi åt att vi är Sveriges största parti. Våra huvudmotståndare ser ut att tappa och det finns goda förutsättningar för oss att kunna bilda en handlingskraftig regering, sade Philip Botström ordförande SSU till Altinget på valnatten.

Läs också: Det har aldrig gått sämre för S 

Också Sverigedemokraterna firade valframgången och det är kanske just här förklaringen ligger. Så gott som alla partier utropade sig till segrare, vilket har gjort att ingen har velat byta sida under hösten. Men vi återkommer till det.  

Nya ledamöter

Valet gav oss nya ledamöter. Ett antal namnkunniga ledamöter fick lämna riksdagen.  

Läs också: 25 kända ledamöter som åker ut

Samtidigt som flera av utskotten fick nya ansikten.  

Läs också: LISTA: Alla ledamöter i utskotten

Läs också: Vaktavlösning i försvarsutskottet 

Läs också: Många byten på bänken i utbildningsutskottet 

Läs också: Här är miljö- och energipolitikerna i riksdagen

Några som däremot hade det tufft var de som hade hoppats på att bli inkryssade. Altinget kunde som första tidning rapportera att endast 5 av 349 ledamöter kom in via kryss. Ett rekordlågt antal.

Läs också: Rekordfå ledamöter blev inkryssade

Byte på talmansposten

Tre av fyra talmän kandiderade inte i valet. Och redan när ett nytt presidium skulle väljas stod det klart att hösten skulle präglas av politisk oenighet kring processfrågor och olika uttolkande av praxis.

Läs också: Talmännen tackar för sig

Läs också: Käbbel om talmännen

SD såg till så att Andreas Norlén (M) gick segrande ur striden. Samtidigt fick SD se sig snuvat av Vänsterpartiet på andre vice talmansposten. 

Läs också: Rätt man på rätt plats – men uppförsbacken blir brant

Statsministern som inte kunde avgå

Kort därefter röstade riksdagen bort Stefan Löfven som statsminister.

Läs också: Löfven bortröstad – men sitter kvar

Men han sitter fortfarande kvar som statsminister i en övergångsregering, tills en ny statsminister har utsetts och där är vi som bekant fortfarande. 

Läs också: Löfvens lycka eller rävsax – får inte avgå

Höst utan lösning

Hösten har sedan präglats av talmansrundor, sonderingsförsök, budgetstrid och otaliga pressträffar utan att regeringsfrågan kunnat lösas. Altinget har löpande rapporterat kring detta. Utöver nyhetsartiklarna har det blivit ett 20-tal analyser. 

Läs alla artiklar: Tema: Regeringsbildningen

Vem som går segrande ur striden återstår att se. Kanske får vår chefredaktör Mattias Croneborg rätt i slutändan? Han förutspådde i oktober att S, C och L skulle bilda en regering efter en tredje omröstning.

Läs också: Så ser nästa regering ut

I vilken regering det slutar återstår att se. Nu har partierna över julen på sig att bestämma sig för om de vill släppa fram en kandidat. Annars blir det extra val. Talmannen har sagt att statsministeromröstning nummer 3 kommer att hållas den 16 januari och en eventuell fjärde och sista omröstning sker den 23 januari.

Läs också: Om en månad vet vi – Löfven, Kristersson eller extra val

Forrige artikel Enighet kring att Sverige behöver regering – men avgörandet får vänta Enighet kring att Sverige behöver regering – men avgörandet får vänta Næste artikel Vem blir vad – högsäsong för ministerbingo Vem blir vad – högsäsong för ministerbingo
Sverige går åt höger

Sverige går åt höger

VÄLJARSTRÖM. De liberala och konservativa partierna tar en större del av den svenska EU-kakan. Aldrig tidigare har fler mandat gått till de svenska högerpartierna.