Om en månad vet vi – Löfven, Kristersson eller extra val 

Hösten har innehållit talmansrundor, sonderingsuppdrag, pressträffar och statsministeromröstningar. Allt utan att Sverige har fått en ny regering. Talmannen vill nu att den kandidat som ställs i omröstning nummer tre ska ha en “faktisk chans att bli vald”. Helst hade han velat hålla omröstningen före jul. Men det har partierna sagt nej till. De behöver mer tid för förhandlingar och omprövningar. 

– Jag beklagar det. Jag hade verkligen velat slutföra den här processen före jul. Sverige behöver en regering, säger Andreas Norlén och tillägger: 

– Det måste vara slut med resultatlösa diskussioner. Nu krävs konkretion, konstruktivitet och kompromisser.  

Skarp deadline 

De kandidater som gör upp om det är Ulf Kristersson (M) och Stefan Löfven (S). Dessa får nu några veckor på sig att komma fram till en lösning. Avstämningar via telefon ska hållas med talmannen den 28/12 och 4/1. Fysiska möten ska äga rum mellan talmannen och kandidaterna den 10/1. Sedan ska Andreas Norlén träffa alla partiledare den 14/1 och samma dag lägga fram ett tredje namn för omröstning.  

Det innebär att den tredje statsministeromröstning ska hållas onsdagen den 16/1. Om den misslyckas hålls nästa omröstning den 23/1. Misslyckas också omröstning nummer fyra blir det extra val. Ett sådant kommer att hållas senast den 21 april.  

– Den här regeringsprocessen har pågått länge. Allt för länge. Men den är inte oändlig. Senast den 23 januari tar den slut, säger talmannen.  

Från långsamt till skyndsamt 

Det var uppenbart på pressträffen att talmannen tycker att det ankommer på partierna att lösa frågan och att han nu drar åt tumskruvarna för att få partierna att komma överens.  

– Om de (partiledarna reds.anm) till slut inte förmår göra det som krävs och därmed i praktiken väljer ett extra val före att agera på ett sätt som gör att Sverige får en regering så kommer jag inte att försöka stå i vägen. 

Det stämmer att det i slutändan kokar ned till partierna att de har ansvar för att lösa regeringsfrågan. Men talmannen hade med fördel kunnat se till att processen inte skulle hamna i pressade förhandlingar över jul. 

Det är nämligen uppenbart att talmannen bytt taktik. Stefan Löfven röstades ned som statsminister redan den 25 september. Det tog nästan två månader innan den första omröstningen om ny statsminister hölls, den 14 november. Sedan tog det ytterligare en månad innan omröstning nummer två kunde hållas den 14 december. De sakpolitiska diskussionerna kom igång först i slutet av november i och med Annie Lööfs sondering.  

Däremellan har den märkliga situationen uppstått att en M/KD-budget har klubbats igenom mot övergångsregeringens trots att en ny regering inte är i sikte.

Hade redan kunnat vara löst

Lek med tanken att talmannen hade kört två omröstningar redan i oktober. Då hade de sakpolitiska förhandlingarna kunnat komma igång minst en månad tidigare. En ny regering hade möjligen kunnat hinna lägga en egen budget före den 15 november (sista datum för budgetproposition), sannolikt före budgetomröstningen den 12 december eller åtminstone hade regeringsfrågan kunnat vara löst före jul.  

Redan den 15 oktober skrev jag att talmannen skulle ompröva sin tolkning av ordet skyndsamt. Det har nu skett. Men frågan är om det är för sent?

Läs också: Talmannen tolkar skyndsamt långsamt (15 oktober)

Även om partierna nu får ytterligare veckor på sig blir det ett pressat läge. Jul- och mellandagarna kommer att behöva användas till att förhandla och kalla in olika beslutsinstanser.

Det har gått mer än 100 dagar sedan valet. Väldigt få av dessa har använts av partierna till sakpolitiska diskussioner eller positionsförflyttningar trots att det varit uppenbart för alla redan sedan valnatten att det inte skulle kunna bli en regering utan samarbete över blockgränsen eller stöd i omröstningen av SD. 

Nu har talmannen skickat med en läxa till partiledarna över jullovet. Löser de uppgiften kommer att visa sig vid provtillfällena i januari. Annars får de underkänt och ett extra val kommer att hållas.