Käbbel om talmännen

KOMMENTAR. Det råder oenighet vem som ska bli talman. Ska det bli en kompromiss eller ska man följa praxis? Och hur ska man tolka praxisen i sådant fall? 

Talmannen har en central roll i regeringsbildningen. Det är hen som har som uppdrag att diskutera med partiledarna och lägga fram ett statsministerförslag till riksdagen. Uppdraget som talman är opolitiskt men uppenbarligen politiskt laddat.  

Det finns inga formella regler för vilka som ska bli talmän. Men praxis har länge varit att talmannen ska komma från det största partiet eller från det största regeringspartiet. Och att det därefter ska vara det näst största partiet (eller största parti utanför regeringen) som får 1:e vice-talmansposten, det tredje största partiet som får 2:e vice talman och det fjärde största partiet som får 3:e vice talman.  

Läs också: Talmännen tackar för sig

Men det är här käbblet börjar. Socialdemokraternas utgångspunkt var att de som största parti, i det största blocket, skulle få talmansposten. Men S och Alliansen är, hur märkligt det än låter, inte eniga om vilket block som är störst.  

Socialdemokraterna räknar nämligen partierna i det nuvarande regeringsunderlaget vilket räcker till 144 mandat. Alliansen (med 143 mandat) räknar dock hellre regeringen som ett block (utan V), sannolikt eftersom Alliansen då blir större. Följaktligen tycker Alliansen därför att det är de som har första tjing på talmansposten.  

Kompromiss?

Hur gärna S än vill lägga vantarna på talmansposten så räcker inte heller de 144 mandaten till en majoritet. Därför vill S föra samtal med Alliansen om en kompromisskandidat. Ett namn som florerar i de sammanhangen, men inte har bekräftats, är Eskil Erlandsson (C). Även Miljöpartiet har öppnat för en kompromisskandidat som talman. 

– Jag tycker att den person som uppbär bredast förtroende i riksdagen ska axla talmannens uppgifter, sade Gustav Fridolin till DN i augusti. 

Alliansen har dock sagt att de kommer att lägga fram ett gemensamt förslag. I de förhandsspekulationerna nämns moderaterna Andreas Norlén och Tobias Billström men också Erlandsson.  

På samma sätt som senare vid regeringsbildningen talar därför i nuläget mycket för att Sverigedemokraterna med sin vågmästarroll kommer att avgöra vem som sitter med klubban i slutändan. 

Fler strider

Men nu har ett nytt käbbel blossat upp. Sverigedemokraterna vill, som tredje största parti, ha 2:e vice talmansposten och har åternominerat Björn Söder till uppdraget. Men det vill inte Jonas Sjöstedt (V) som därför har lanserat Lotta Johnsson Fornarve (V) som motkandidat.  

– SD är ett parti som öppet uttrycker rasistiska åsikter. De kan inte företräda oss, de kan inte företräda riksdagen. Björn Söder har uttryckt kraftigt homofoba åsikter, han har talat om att judar och samer inte är svenskar. Han kan omöjligen företräda alla svenskar. Vi ser honom som diskvalificerad för uppdraget, sade Jonas Sjöstedt vid en pressträff. 

Också här blir matematiken märklig. Vänsterpartiet som femte största parti skulle alltså få talmansposten som normalt sett är tänkt att gå till det tredje största partiet. Det beror på att fjärde största parti, Centerpartiet, inte vill lägga fram en kandidat till 2:e vice talman, enligt Sjöstedt.  

Kan sluta hur som helst

Där står vi nu. 

S tycker att de ska få talmansposten som största parti. Men är beredda att förhandla fram en kompromisskandidat. 

Alliansen säger att de kommer att lansera en egen kandidat. Troligtvis från M, eventuellt från C.  

Vilka som blir vice talmän kommer att bero på vem som blir talman. Är talmannen socialdemokrat borde (åtminstone enligt tills nu gällande praxis) 1:e vice vara moderat och vice versa. 2:e vice blir då antingen Björn Söder (SD) eller Lotta Johnsson Fornarve (V) och 3:e vice blir en centerpartist.  

Men om talmansfrågan slutar i en kompromiss med en centerpartist är det logiska (återigen om man utgår från tidigare praxis) att 1:e vice talman blir en socialdemokrat, 2:e en moderat och att SD får 3:e vice talman. Men frågan är om SD vill bli nedflyttade en plats i talmanshierarkin.

Snart måste partierna bestämma sig. Men det här är bara första akten i dramat. Var så säkra, partifärgen på talmansklubborna kommer att användas som slagträ i den riktigt viktiga diskussionen om vem som ska få regera. 

Forrige artikel Sverige gick till höger Sverige gick till höger Næste artikel Hur viktig är budgeten? Hur viktig är budgeten?