Rekordfå ledamöter blev inkryssade

PERSONVAL. Bara 5 av 349 ledamöter i den nya riksdagen tog sig dit med hjälp av personkryss. Det är sju färre än i valet 2014 och den lägsta siffran sedan personvalsreformen infördes.  

Johan Manell

Det nuvarande personvalet infördes fullt ut i de allmänna valen 1998. Reformen gör att väljare inte behöver ta hänsyn till partiernas ordning på listan utan kan kryssa en valfri kandidat. Vilket i teorin innebär att partiernas makt över vilka som väljs in minskar och väljarnas inflytande ökar. Verkligheten är dock en annan.

Lagom till 20-årsjubileet slår valet 2018 nämligen bottenrekord. Endast fem av 349 ledamöter har fått sin plats direkt av väljarna (fler har klarat personvalsspärren men hade fått plats ändå via sina listplaceringar).  

– Vi har det starkaste partisystemet i världen vilket gör att väljarna är väldigt vana att rösta på partier medan personerna alltid varit i skymundan när vi gör våra val. Det är en av huvudanledningarna till att personvalsreformen ofta lyfts fram som att den är misslyckad, säger Sara Fransson, statsvetare som forskat om personval, till Altinget. 

Färre efter att spärren sänktes 

I valen 1998-2010 var personvalsspärren på 8 procent. För att komma in skulle alltså 8 procent av partiets väljare i en viss valkrets ha kryssat personen. Under den perioden kryssade sig i genomsnitt nio personer per riksdagsval in från icke-valbar plats.

Efter grundlagsändringen 2010 har spärren sänkts till 5 procent men resultatet i de två valen där den nya spärren använts är att färre (8,5 ledamöter i snitt) har kryssats in.  

I de senaste sex valen har sammanlagt 2 094 riksdagsmandat delats ut. Endast 53 av dessa har gått till personer som inte hade kommit in via sina placeringar på listan. Vilket följaktligen innebär att 2 041 av mandaten följde partiernas listor.  

MP står för flest 

För fyra år sedan kryssades tolv ledamöter från sju partier in. I årets val var samma siffra fem ledamöter från tre partier. Flest kryssades in för Miljöpartiet. En av dessa är kommunalrådet Maria Gardfjell. 

– Det känns som ett extra starkt stöd att veta att man har det stödet på hemmaplan från väljarna och det är ett tydligt uttryck för demokratin att det faktiskt är väljarna som bestämmer, säger hon till Altinget. 

Gardfjell får sällskap i riksdagsgruppen av de inkryssade partikollegorna Leila Ali-Elmi och Rebecka Le Moine. 

– De som har kryssat mig vet precis var jag står. Jag känner stor glädje och ett stort ansvar att fortsätta driva de frågorna som har gjort att jag har fått det förtroendet, sade Le Moine till Altinget när det stod klart att hon kryssat sig in. 

Veteraner gjorde kryssuccé 

Moderaternas Cecilia Widegren lyckades kryssa sig in i riksdagen första gången redan 2002 och blev återvald i valen 2006-2014. Inför årets val hade hon flyttats ned från valbar plats på listan men kryssen gör att hon får stanna. 

En annan som petats ned på listan av nomineringsstämman var centerpartisten Eskil Erlandsson. Men där var det inget snack om saken. Med över 16 procent av kryssen fortsätter riksdagskarriären som tog sin början år 1994. 

Krysshemligheten 

Så vad är det då man ska göra för att lyckas kryssa sig in i riksdagen? Enligt forskningen är det positivt om man är förankrad i föreningslivet eftersom föreningsmänniskor har ett högre politiskt deltagande, är mer insatta i politik och därmed mer benägna att kryssa. 

– De som kryssar sig in är kandidater som har en fot i partisystemen men också en fot i föreningsliv och civilsamhällesorganisationer i sina valkretsar. Hemligheten är att man inte ska vara heltidspolitiker utan att man ska bibehålla en förankring där väljarna återfinns, säger Sara Fransson. 

Det är en bild som Maria Gardfjell (MP) delar. 

– Det är naturligtvis just personer som på olika sätt har utmärkt sig som får kryss av väljarna. I mitt fall att vara kommunpolitiker på hemmaplan har betydelse, det är helt uppenbart, säger hon.

Gynnas i nästa val 

Även om det är så att ledamöter som kryssar sig in snuvar en person som partiet har placerat högre på listan så finns det en respekt hos partierna för dem som lyckas ta sig in via kryss. Att vara populär kan därför hjälpa om man vill fortsätta i riksdagen. 

– Kandidater som får mycket personkryss gynnas i nästkommande nomineringsprocess. Så om man får många personkryss i det här valet så finns det starka indikationer att man hamnar högre upp på listan i 2022 års val, säger Fransson.

Dokumentation

Ledamöter som kryssat sig in i riksdagen från icke-valbar plats

1998 (12 st)

  • Kent Härstedt (S) 
  • Lennart Värmby (V) 
  • Agne Hansson (C) 
  • Åsa Torstensson (C)
  • Sofia Jonsson (C)
  • Marianne Samuelsson (MP) 
  • Jeppe Johnsson (M) 
  • Anders Sjölund (M) 
  • Mikael Oscarsson (KD) 
  • Eva Flyborg (FP)
  • Yvonne Ångström (FP)
  • Runar Patriksson (FP) 

2002 (10 st)

  • Anna Ibrisagic (M) 
  • Ulla Lövgren (M) 
  • Elisabeth Nyström (M) 
  • Cecilia Widegren (M) 
  • Lennart Beijer (V) 
  • Karin Svensson Smith (V) 
  • Lars-Ivar Ericson (C) 
  • Agne Hansson (C)
  • Sören Wibe (S) 
  • Peter Eriksson (MP) 

2006 (6 st)

  • Annelie Enochsson (KD) 
  • Lennart Sacrédeus (KD) 
  • Rolf Nilsson (M) 
  • Annie Johansson (idag Lööf) (C) 
  • Per Åsling (C) 
  • Cecilia Wikström (FP)

2010 (8 st)

  • Roland Utbult (KD) 
  • Anneli Enochsson (KD) 
  • Tuve Skånberg (KD) 
  • Roger Haddad (FP) 
  • Maria Ferm (MP) 
  • Emil Källström (C) 
  • Per-Ingvar Johnsson (C)
  • Sven-Erik Bucht (S) 

2014 (12 st)

  • Magnus Manhammar (S)
  • Robert Hannah (FP)
  • Kalle Olsson (S)
  • Andreas Carlson (KD)
  • Emma Hult (MP) 
  • Kristina Yngwe (C)
  • Marco Venegas (MP)
  • Maria Weimer (FP)
  • Christian Holm (M)
  • Stig Henriksson (V)
  • Said Abdu (FP)
  • Janine Alm Ericson (MP)

2018 (5 st)

  • Maria Gardfjell (MP)
  • Rebecka Le Moine (MP)
  • Leila Ali-Elmi (MP)
  • Cecilia Widegren (M)
  • Eskil Erlandsson (C)


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00