Högersväng och avregleringar kan äventyra stödet för EU

Men vad händer sen? Majoriteten i parlamentet har förskjutits åt höger och regeringarna kommer att nominera en mer högerinriktad kommission, eftersom det är så det politiska läget ser ut i de 27 medlemsstaterna.

Detta öppnar för en politisk utveckling där det blir trögare med nya regler, till exempel för goda arbetsvillkor eller bättre miljö. Det är också möjligt att existerande regler på sikt försvagas eller tas bort: utstationeringsdirektivet som ska säkerställa arbetsvillkoren för den som tillfälligt arbetar i ett annat land, till exempel. Eller reglerna om naturskydd som är grunden för de skyddade Natura 2000-områdena. Kemikalielagen Reach kan vattnas ur med fler cancerfall på arbetsplatserna som en av följderna.

Högervinden i EU-valet kommer att ge center-höger-partierna i parlamentet självförtroende i sina krav på avregleringar.

Detta är krav som finns i valmanifest eller som drivs hårt av näringslivsorganisationer och de tankesmedjor som de finansierar. Tyvärr tog inte medier som SVT upp dessa frågor tillräckligt i sin valbevakning.

Innebär risker för svenska företag 

Svenskt Näringsliv har varit framgångsrik i att påverka dagordningen. Organisationen beskriver i sin verksamhetsberättelse för 2023 hur man fick det svenska EU-ordförandeskapet att driva konkurrenskraft som tema med det innehåll man ville se. Därefter har Svenskt Näringsliv satsat stora summor på initiativet Europe Unlocked, med färre EU-regler som ett huvudtema.

Man kan förstås ha olika uppfattningar om hur mycket av företagens verksamhet som EU ska reglera. Fri marknad eller politisk styrning är en klassisk höger-vänster-konflikt. Väljarna har gått till höger i valet och det är inte märkligt om det också sätter avtryck.

Men kampanjerna innebär risker för svenska företag. Dels arbetar Svenskt Näringsliv tillsammans med organisationer som gärna vill försvaga EU:s klimat- och miljöarbete mer än vad innovativa svenska bolag önskar, och som är mer negativa till samarbete mellan arbetsmarknadens parter.

Dels kan vi få se en repris på de starka protesterna 2004 från fackförbund och andra sociala rörelser, när det så kallade Bolkesteindirektivet om att avreglera EU:s tjänstemarknad togs fram. Det bidrog till att Frankrike röstade nej till EU:s konstitution följande år. Europafacket kritiserar redan de nuvarande kampanjerna för avregleringar, miljörörelse och konsumentorganisationer likaså.

Risk för fragmentering 

Högervinden i EU-valet kommer att ge center-höger-partierna i parlamentet självförtroende i sina krav på avregleringar. En ny kommission som låter detta prägla sitt arbetsprogram hamnar lätt i konflikt med de europeiska folkrörelserna. Det kan undergräva medborgarnas förtroende och stoppa reformer för ett starkare EU på den globala scenen, till nackdel för svenska exportinriktade företag.

Kanske borde Jacob Wallenberg och andra på Svenskt Näringsliv tänka mer på hur Sverige blev EU-medlem en gång i tiden. Om inte Socialdemokraterna övertygat sina sympatisörer om att medlemskapet skulle vara bra för deras livsvillkor hade det knappast blivit ett ja. Fackligt stöd för huvuddelarna av EU-projektet har varit viktigt under lång tid.

Utan ett folkligt förtroende för EU kommer den inre marknaden att ifrågasättas allt mer. Risken för fragmentering är redan stor i en tid av växande protektionism.

Om högersvängen i valet resulterar i omfattande avregleringar och sociala konflikter kan skadan bli större för svenska företag än vad ledningen för Svenskt Näringsliv verkar inse.