Gingängets skandal i Alingsås hade kunnat läcka till kriminella

Skandaler stod för en ökande del av rapporteringen om politik i Sverige under fjolåret, läser vi i denna tidning. Altingets artikel baseras på rapporten Mediemätaren, som analyserar innehållet i över 460 000 artiklar och inslag om svensk politik. Skandalernas andel har fyrdubblats sedan året innan.

Nu fanns det för all del en hel rad riktigt smaskiga skandaler att rapportera om, från Sara Skyttedals beef med Ebba Busch och Sverigedemokraternas trollfabrik med dess märkliga efterspel, till Socialdemokraternas lotteriverksamhet och Anna Kinberg Batras väldigt korta period som landshövding i Stockholm.

2025 var inte många veckor gammalt innan Ulf Kristerssons barndomsvän Henrik Landerholm fick avgå som nationell säkerhetsrådgivare. Helt klart månadens politiska snackis?

Alternativet till att förlita sig på läckor vore datorintrång, och det är straffbart. 

Håll min GT, sade tre kommunpolitiker i Alingsås.

Alingsåavslöjandet har allt

Göteborgs-Postens avslöjande om det så kallade ”gingänget”, en hemlig pakt mellan en S-politiker, en M-politiker och en V-politiker, går utanpå det mesta. Visst kan säkerhetsrådgivarens kvarglömda hemliga papper vara av större vikt för rikets säkerhet – det vet jag inte eftersom de är hemliga. Men som lokalskandal har Alingsåspakten verkligen allt: Det är hån av övriga politiker i fullmäktige, påverkan av politiska beslut, kampanjer för att bli av med enskilda politiker – och så de omtalade nakenbilderna i kommunens lokaler. Liknande allianser – förutom kanske bilderna – har naturligtvis förekommit tidigare bland kommunpolitiker, men då vanligen i avslappnad och avskild bastumiljö och utan bevismaterial. Det är när vi får allt i skrift samt emojis och – barmhärtigt pixlade – bilder det hela blir riktigt stort.

Alingsåsskandalen är enormt fascinerande, på grund av de säkerhetsrisker politikerna utsatt sig för i sin strävan efter makt. Nu är det lätt att tycka att det var bra att materialet läckte till GP – men i princip hade det kunnat läcka till kriminella i stället. Då hade man verkligen kunnat tala om ”hållhakar”.

Vem som har läckt de interna chattarna där politikerna konspirerade och blottade väldigt mycket av sig själva för varandra är naturligtvis omgärdat med källskydd. Men någon måste ändå ha lyckats komma över korrespondensen.

Sigge Sigge

För att alls kunna göra den här typen av avslöjande är journalisterna hänvisade till läckor, och inte bara tips om vart de skulle kunna börja gräva. Det är inte ett gräv som gått att göra genom att exempelvis begära ut kvitton och andra offentliga handlingar från en kommun.

Alternativet till att förlita sig på läckor vore datorintrång, och det är straffbart. Till och med att logga in på någon annans konto för att man fått reda på lösenordet är straffbart utan personens medgivande. Det blev Niklas Svensson på Expressen varse när han hösten 2006 knappade in användarnamnet ”sigge” följt av lösenordet ”sigge” och kom in på Socialdemokraternas intranät SAP Net.

Jag känner att jag kan avslöja inloggningsuppgifterna så här 19 år senare, jag TROR åtminstone de har bytt.

På längre sikt skadades dock inte Niklas Svenssons karriär nämnvärt av detta. Inte heller Johan Jakobsson, en av de L-politiker som hjälpte honom, hindrades i karriären mer än kanske tillfälligt. Han är i dag statssekreterare hos Ulf Kristersson.

Gränsen är inte självklar

Inte heller kan det sägas ha skadat Jan Guillous rykte och framtida karriär som journalist att ett av sätten att skaffa information inför IB-avslöjandet 1973 var att stjäla och öppna IB:s post.

Den tidning som började att konsekvent bryta mot lagar för att skaffa sig information skulle nog få problem inte bara med rättsväsendet, utan även med annonsörer och publik. Brittiska News of the World fick lägga ned efter den stora mobilhackningsskandalen 2011 – inte på grund av rättsprocesserna utan för att annonsörerna inte längre ville ha med tidningen att göra. Var den gränsen går är dock långt ifrån självklart, och handlar inte minst om exakt vilken information man kan komma över.