Skolsveket kräver en långsiktig blocköverskridande språkpolitik

Att en fjärdedel av eleverna i årskurs nio inte läser på åldersadekvat nivå har varit ett mantra i skoldebatten. Eleverna kan alltså inte läsa och förstå en enkel nyhetsartikel, än mindre den här texten. Den senaste Pisa-mätningen slog ner som en bomb för några år sedan och ”funktionella analfabeter” var plötsligt på allas läppar.

En morgon när jag var på väg till jobbet gjorde jag som jag alltid brukar göra: jag scrollade de senaste nyheterna i mitt flöde på X. Jag fick syn på en artikel i tidningen Ämnesläraren som hade granskat tidigare ej publicerad statistik från senaste Pisa-mätningen.

Varannan elev kan inte läsa 

Siffrorna visade att cirka 55 procent av eleverna som är födda utomlands inte ens läser på grundläggande nivå i årskurs nio. Bland elever med utländsk bakgrund men som är födda i Sverige var det nästan hälften av eleverna. Det är även illa ställt bland elever med svensk bakgrund, 17 procent kan inte läsa och förstå en text när de slutar årskurs nio.

Den här elevgruppen kommer inte ha samma delaktighet i samhällsdebatten som elever med högutbildade föräldrar

Jag är nog inte den enda som fick andnöd av siffrorna. Det här betyder att elever i årskurs nio inte avkodar tillräckligt bra för att ta sig igenom texter. Det går nämligen inte att få läsförståelse om man inte är en stark avkodare eftersom det går så långsamt att läsa att man inte förstår något av texten.

Siffrorna visar också att nästan hälften av eleverna som är födda i Sverige, men som har utländsk bakgrund, har gått i svensk grundskola i tio år men trots det lämnar de grundskolan som funktionella analfabeter.

Det är ett enormt svek.

Riskerar exkluderas från samhället 

En person som inte kan läsa kommer inte kunna skilja på sanning och lögn. I en tid där våra barn och unga befinner sig i ett extremt snabbt informationsflöde är kunskap om världen och en stark läsförmåga det bästa skyddet mot desinformation och konspirationsteorier.

När man inte kan läsa kommer man inte kunna delta i samhället fullt ut. Den här elevgruppen kommer inte ha samma delaktighet i samhällsdebatten som elever med högutbildade föräldrar.

Den data som tidningen Ämnesläraren redovisar visar också att vi ser samma trend i matematik och naturvetenskap. Det är inte konstigt eftersom läsning är grunden för allt lärande. När eleverna går i lågstadiet ska de lära sig att läsa för att högre upp i skolåren läsa för att lära sig.

Ytterligare en aspekt på skolsveket är att 53 procent av de elever som läser svenska som andraspråk är födda i Sverige. Många elever har alltså gått i förskola men trots det har de så låg språklig nivå att de måste läsa en kursplan som ursprungligen var tänkt för nyanlända elever.

Det är inte en läskris vi pratar om utan i allra högsta grad en språkkris.

Kan inte reduceras till en invandringsfråga 

När en så stor del av eleverna med utländsk bakgrund och/eller föräldrar med låg utbildningsgrad lämnar grundskolan utan att behärska det svenska språket och utan att kunna läsa och förstå är det ett långsiktigt hot mot demokratin som tornar upp sig vid horisonten.

I glesbygden ser vi också en allt sämre läsförmåga, precis som i våra utsatta områden

Den här elevgruppen kommer inte kunna värdera sanningshalten i budskap de möter, läsa och värdera nyheter och än mindre läsa böcker. Vi får inte bara språkliga analfabeter, vi kommer också få kulturella analfabeter. Om vi inte gör något drastiskt för att mota språkkrisen vid dörren kommer bokförlagen tvingas skriva om alla böcker till lättläst litteratur eftersom en så stor del av befolkningen inte klarar av att läsa böcker skrivna för vuxna.

Den här frågan kan inte heller reduceras till en invandringsfråga. Den faktor som främst påverkar skolresultaten är föräldrarnas utbildningsnivå. I glesbygden ser vi också en allt sämre läsförmåga, precis som i våra utsatta områden.

En språkpolitik för Sverige 

Politikerna måste ta ett samlat grepp för en långsiktig, blocköverskridande språkpolitik för Sverige. Det är inte enbart en skolfråga.

Ett samhälle där barn inte lär sig det svenska språket och att läsa är ett samhälle som långsamt monterar ner demokratin.