S: Tidöregeringen struntar i Sveriges barn och unga

Sveriges unga har slagit larm. Tidigare i år undertecknade tio barn- och ungdomsorganisationer ett upprop för att få Tidöregeringen att börja bry sig om ungdomspolitiken.

Tidöregeringen bryr sig inte om ungas problem

Regeringen verkar nämligen inte bry sig om att säkerställa goda levnads- och uppväxtvillkor för unga. Den har inte gjort tillräckligt för att motverka ungdomsarbetslösheten eller förbättra ungas situation på bostadsmarknaden. Dessutom har Tidöregeringen brustit i att garantera tillgången till fritids- och kulturverksamheter.

Vid Ungdomspolitiska rådet i höstas klargjorde ansvarig minister Elisabet Lann (KD) att regeringen inte avser att ta fram något ungdomspolitiskt handlingsprogram. Vi ser allvarliga risker med regeringens agerande. Det riskerar att leda till ökade skillnader bland unga, där deras möjligheter i allt högre grad avgörs av föräldrarnas bakgrund och bostadsort snarare än av rättigheter och det nationella ungdomspolitiska målet.

När regeringen nyligen fick en direkt fråga i riksdagen om ett ungdomspolitiskt handlingsprogram valde ansvarig minister Elisabet Lann (KD) att inte svara. I stället hänvisade hon till att en ungdomspolitisk skrivelse är på väg. Uttalandet väcker fler frågor än svar.

Socialdemokraterna prioriterar jobb och bostäder

Under tidigare socialdemokratiska regeringar och i handlingsprogrammet för 2021–2024 integrerades satsningar från flera politikområden till en sammanhållen strategi för ungas uppväxt- och levnadsvillkor.  Det handlade bland annat om att ge länsstyrelserna uppdrag att stödja kommunernas arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer och ingå en överenskommelse med SKR om insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention.

Utan tydliga åtaganden riskerar viktiga reformer för Sveriges barn och unga att utebli

Ytterligare en satsning handlade om att skapa jobb för ungdomar via kommunerna. I detta ingick även insatser för att stödja kommunerna i arbetet med förbättrad bostadsförsörjning och kommunala bostadsförmedlingar samt riktade satsningar på den kommunala kulturskolan.

Tidigare ungdomspolitiska handlingsprogram har haft en avgörande betydelse för att samordna den nationella politiken mellan olika departement. Genom dessa har socialdemokratiskt styrda regeringar prioriterat ungas psykiska hälsa, social inkludering och etablering på arbetsmarknaden. De politiska prioriteringarna har också omsatts i konkreta uppdrag till statliga myndigheter, däribland Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Lyssna på barn- och ungdomsrörelsen

Nedprioriteringen av ungdomspolitiken är särskilt olycklig i en tid då allt färre unga upplever att de kan påverka politiska beslut, både på kommunal och nationell nivå. Samtidigt ökar ungas vilja att engagera sig och påverka samhället. Det krävs fler politiska reformer för att motverka den hopplöshet som många unga känner – inte minst på grund av den höga ungdomsarbetslösheten.

Därför är det särskilt alarmerande att Tidöregeringen avstår från att ta fram ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. Det är ett viktigt verktyg för att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden inom ramen för EU:s ungdomspolitiska samarbete och FN:s barnkonvention. Utan tydliga åtaganden riskerar viktiga reformer för Sveriges barn och unga att utebli.

Vi kräver att regeringen lyssnar på barn- och ungdomsrörelsen. Regeringen behöver skyndsamt ta fram ett ungdomspolitiskt handlingsprogram som utgår från det ungdomspolitiska målet, med tydliga prioriteringar, samordning och resurstilldelning följt av konkreta uppdrag till berörda myndigheter.