Stiftelseägda skolor är ingen garant för stoppad vinstjakt

Jag har en kvällsrutin att alltid gå igenom Skolinspektionens diarie innan jag går och lägger mig. Där finns de senaste besluten och rapporterna listade. Att läsa Skolinspektionens granskningar är ett bra sätt att skaffa sig kunskap om systemfelen i skolan.

En sak jag har noterat är att det verkar bli allt vanligare att stiftelser äger skolaktiebolag. De har en bolagsstruktur som liknar en skolkoncern men med skillnaden att en icke vinstdrivande stiftelse är huvudägare.

Politiker lyfter ofta upp stiftelser som föredömliga eftersom de inte har som syfte att tjäna pengar. De drivs med ett ändamål och alla medel ska användas för att uppnå ändamålet. Aktiebolag å sin sida har som enda syfte att dela ut vinst till aktieägarna.

Fallet Järvaskolan AB

Det var i Skolinspektionens diarie som jag fick syn på Järvaskolan AB, som ägs av stiftelsen Roya foundation. Deras upplägg gjorde mig nyfiken eftersom stiftelser och aktiebolag har olika syften med sin verksamhet. Järvaskolan AB är ett aktiebolag som till hundra procent ägs av stiftelsen Roya Foundation. Järvaskolan äger i sin tur ett annat aktiebolag, Centrum för gymnasieutbildning i Sverige AB som är huvudman för Järva gymnasium.

Järvaskolan och Järva gymnasium har delvis samma ledningskrets. De flyttar runt pengar på ett sätt som liknar hur skolkoncerner gör när de använder koncernbidrag för att flytta pengar mellan olika bolag. Järvaskolan fick till exempel 1,3 miljoner kronor av Roya Foundation.

Samma dag som pengarna kom in på kontot skickade de 1,3 miljoner kronor i ägartillskott till Centrum för gymnasieutbildning. Det bokförs som aktieköp i dotterbolaget vilket kan likställas med att få pengar utan att behöva teckna ett lån. Man tillför alltså medel utan krav på återbetalning.

Ett alibi i vinstdebatten

Att stiftelser äger aktiebolag som i sin tur driver skolor är ett sätt att skaffa sig ett alibi för sin verksamhet i en tid där aktiebolag och vinstutdelning är förenat med att stå vid skampålen när journalister läser årsredovisningen.

När man skrapar på ytan blir det tydligt att aktiebolag som ägs av stiftelser kan bete sig precis som vinstdrivande skolkoncerner gör när det kommer till att maximera överskottet. Det är Järvaskolan ett tydligt exempel på.

Kritiseras för bristande undervisning 

Skolinspektionen inledde ett tillsynsärende 2023 och till dags datum har de inte rättat till bristerna. Man kan sammanfatta kritiken mot skolan med att de använder obehörig och icke-lärarutbildad personal för att undervisa i flera praktisk-estetiska ämnen, utan att ens ha försökt rekrytera behöriga lärare. Det saknas undervisningstid i 15 av 17 ämnen med mycket stora underskott i flera årskullar.

Stiftelser må sakna vinstutdelning, men de saknar inte drivkrafter att dölja brister eller att maximera överskott genom en bolagskonstruktion som liknar en aktiebolagsdriven skolkoncern

Under två läsår fick till exempel eleverna i årskurs nio totalt över 600 timmar för lite undervisning. Bristerna är både systematiska och omfattande, och gäller både personalkompetens och elevernas rätt till garanterad undervisningstid.

Nu har Järvaskolan fått skarp kritik igen för att de inte sköter ekonomin och Skolinspektionen har gett ett vitesföreläggande på 300 000 kronor. De går så långt att de kräver att grundaren och en styrelsemedlem, tillika rektorn på skolan lämnar ägare- och ledningskretsen. Men det stannar inte där. De ska även lämna moderstiftelsen som äger båda aktiebolagen. I praktiken ger Skolinspektionen grundaren och verksamhetens frontfigur sparken. De anses inte vara lämpliga enligt skollagens krav.

Fasaden skyddas och eleverna får betala priset 

Stiftelser må sakna vinstutdelning, men de saknar inte drivkrafter att dölja brister eller att maximera överskott genom en bolagskonstruktion som liknar en aktiebolagsdriven skolkoncern.

Järvaskolan visar med tydlighet att en stiftelse inte är en garant för vare sig kvalitet eller fokus på elevernas rätt till undervisning. De får precis som alla friskolor, oavsett associationsform, ersättning baserat på kommunens snitt på lärarbehörighet, undervisningstid och elevhälsa. De får betalt för en verksamhet de inte bedriver.

När ägarformen blir ett alibi snarare än en garanti är det inte skolans ändamål som skyddas – det är fasaden. Och den elevgrupp som har de tuffaste förutsättningarna i skolan får betala priset.