Utan tillväxt blir Europa ett enkelt byte i ett handelskrig

EU och Bryssel vaknar upp till ännu en vecka av stor handelspolitisk osäkerhet. För att parera Trumps nästa drag kommer förberedelser och motåtgärder snart behöva testas i verkligheten. På samma sätt som Putin försöker så tvivel och splittra EU:s medlemsstater i synen på försvaret av Ukraina är det ingen vild gissning att Trump kommer försöka spela ut medlemsstater mot varandra.

Behovet av europeisk enighet är större än någonsin. Att hålla ihop medlemsstatskretsen blir en av Ursula von der Leyens och Antonio Costas viktigaste uppgifter, även under denna mandatperiod. Men enighet räcker inte. För att försvara Ukraina och hantera konsekvenserna av ett globalt handelskrig behöver vi skapa förutsättningar för företag och entreprenörer att växa.

Svenska företag som investerat tungt i den gröna omställningen behöver göra sin röst hörd och stå upp för beslutade klimatregler.

Det är därför bra att EU-kommissionen presenterat ett åtgärdspaket för ökad europeisk konkurrenskraft. Huruvida den så kallade konkurrenskraftskompassen kan leverera på löftet från kommissionen om att skapa ”en systemchock för att minska regelbördan” återstår att se. Men en sammanhållen strategi för att stärka EU:s konkurrenskraft är rätt väg framåt. Förenklade och harmoniserade regelverk, minskad administrativ börda och bättre samordning mellan EU och medlemsstaterna är viktiga komponenter för att uppmuntra investeringar i innovation, grön omställning, konkurrenskraft och minskade strategiska beroenden.

Svenska organisationer kan göra skillnad

Krisinsikten har sjunkit in i alla politiska läger och ingen ifrågasätter längre att drastiska åtgärder behövs för att EU ska komma i kapp andra regioners produktivitetsutveckling. Åsikterna om vilka förslag som kan lyfta EU går såklart isär, men samsynen kring behovet av åtgärder skapar en god jordmån från vilken framtida reformförslag kan växa.

I det arbetet kan svenska organisationer göra skillnad.

Det finns just nu ett starkt politiskt momentum för regelförenklingar, i en första fas fokuserat på hållbarhetsrapportering, taxonomi och 25 procent minskad administrativ börda. Här behöver svenska organisationer konkretisera och berätta vilka förenklingar som är viktiga från deras perspektiv. Genom att konkretisera, exemplifiera och föreslå hur dubbelrapportering eller administrativa bördor ska slopas skapar man goda förutsättningar för att påverka.

Vissa ser dock regelförenklingar som något annat. Trycket från delar av den europeiska industrin och från politiker på att sänka kraven i klimatlagstiftningarna är hårt. Svenska företag som investerat tungt i den gröna omställningen behöver göra sin röst hörd och stå upp för beslutade klimatregler. Annars finns risken att långsiktiga spelregler byts ut mot oförutsägbar och ryckig lagstiftning. 

Medlemsstaternas ansvarsområden

Mycket av det konkurrenskraftshöjande arbetet sker på EU-nivå och i Bryssel. Men strukturåtgärder, avregleringar, skattesänkningar och utbyggnad av fossilfri energiinfrastruktur är framför allt medlemsstaternas ansvarsområden. Att som vissa debattörer i Sverige konsekvent skylla Europas konkurrenskraftsproblem på EU-kommissionen är därför missvisande. Även svenska politiker måste göra nödvändiga reformer.

Utan tillväxt blir vi enkla byten i ett handelskrig. Utan tillväxt kommer vår förmåga att försvara Ukraina försämras. Därför finns ingen tid att förlora, tillväxtreformer måste genomföras nu. Annars riskerar Europa att försvinna eller dö långsamt.