Kommer Ursula von der Leyen att väljas och vilken politik väntar?

Mycket talar för att EPP-kongressen i Bukarest den 6–7 mars blir startskottet på Ursula von der Leyens (VDL), valkampanj. Och mycket tyder på att hon blir återvald.

Men vägen till den 13:e våningen i Berlaymont, där kommissionens ordförande har sitt kontor, är full av fallgropar.

Vilka eftergifter hon behöver göra för att inte bli nedröstad av ytterkantspartierna återstår att se.

Första hindret

Första hindret är att få grönt ljus från Europeiska rådet, det vill säga EU:s stats- och regeringschefer. Den här EU-kommissionens förmåga att hantera och hålla ihop EU under en synnerligen utmanande tid har stärkt VDL:s respekt och förtroende bland EU:s medlemsstater.

Att Europas ledare skulle välja bort stabilitet och i stället försöka enas om en annan kandidat är osannolikt. Stats- och regeringscheferna har dessutom andra toppjobb att behöva enas kring, så som ordförande för Europeiska rådet.

Andra hindret

Andra hindret VDL måste överkomma är att samla en majoritet i Europaparlamentet. Även om hennes egen partigrupp, EPP (där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår), blir störst och därmed nominerar VDL till ordförande – vilket mycket tyder på just nu – måste hon formera en politik som vinner stöd hos minst hälften av Europaparlamentets 720 ledamöter. Den processen riskerar att bli stökig och svår.

Eftergifter väntar 

Trycket från ytterkantspartierna, en av valets tippade vinnare, lär bli stenhårt. Även om ett proeuropeiskt kitt med EPP, socialdemokrater och liberaler väver samman ett nytt parlament kommer VDL att behöva justera sin politik för att vinna tillräckligt stöd. Vilka eftergifter hon behöver göra för att inte bli nedröstad av ytterkantspartierna återstår att se. Men sannolikheten är stor att VDL måste avge löften inom ytterkantspartiernas prioriterade politikområden såsom migration, miljö och jordbruksfrågor.

Hur långt hon är beredd att kompromissa vet ingen. Vad vi däremot kan säga redan nu är att den politiska kohandeln lär bli tuff.

Vilken politik kan vänta? 

Vilken politik kan vi då förvänta oss om hon blir vald? Här är fem näringslivsrelevanta teman att hålla koll på: 

Mindre omfattande klimatlagstiftning

Det politiska utrymmet att sänka EU:s ambitioner inom klimatområdet är noll. Det nuvarande klimatramverket, inklusive mål för 2040, kommer revideras enligt plan. Men kriget i Ukraina, energiförsörjning, företagens konkurrenskraft och de bondeuppror vi sett i bland annat Tyskland, Nederländerna och Frankrike kan komma att bromsa trycket på ny klimatlagstiftning.

Mer AI-reglering

Den AI-akt som snart kommer börja implementeras är bara ett första steg. Politikutvecklingen inom AI och digitala frågor kommer fortsatt att ske i Bryssel. Vi kan förvänta oss att en ny digital strategi lanseras i början av nästa mandatperiod.

Ekonomisk säkerhet ny regulatorisk motor

Att skydda EU mot kinesiskt inflytande och otillbörlig konkurrens är en viktig fråga för många medlemsländer och en av EPP-gruppens huvudprioriteringar. Nuvarande EU-kommission har redan stakat ut en färdplan för framtida lagstiftning inom exportkontrollområdet.

Made in EU-trenden fortsätter

Byggandet av ett Europa som strävar efter oberoende mot resten av omvärlden kommer fortsätta. När USA och Kina går sin egen väg och kommer EU fortsätta att minska strategiska sårbarheter inom nyckelsektorer.

EU växlar upp försvarspolitiken

Kriget i Ukraina och vetskapen om ett möjligt maktskifte i Washington har redan skapat ett tryck på att EU ska leda omställningen till ett europeiskt försvar som kan möta en ny säkerhetspolitisk realitet.

Vilka oväntade händelser väntar? 

Ingen kunde nog förutse att VDL:s första mandatperiod skulle präglas av en global hälsopandemi och ett brutalt ryskt anfallskrig mot Ukraina. Vilka oväntade händelser som kommer att påverka EU:s framtida politik är lika svårt att gissa. 

Men om det är någon som kan hantera osäkerhet och samtidigt hålla ihop EU är det just Ursula von der Leyen. Om hon har viljan och stödet för att fortsätta fem år till.