SSU och Grön ungdom: Lägg marknadshyrorna i sopkorgen

Ingen har missat att bostadsmarknaden är dysfunktionell. Långa köer och höga hyror, inte minst i storstadsregionerna, gör det svårt för unga, ensamstående föräldrar och nyanlända att få en bostad. Oavsett hur mycket Nyamko Sabuni (L) naivt tror att ett jobb är allt som behövs för att få en egen bostad är det uppenbart att det krävs en mer aktiv bostadspolitik för att lösa bostadsbristen.

För Sveriges 3 miljoner hyresgäster skulle det leda till kraftigt höjda hyror och öppna dammluckorna för att hela beståndet ska ha marknadshyror.

Det som däremot absolut inte löser något är marknadshyror. Det leder bara till högre hyror för alla som redan kämpar med att kunna betala hyran med ökat behov av bostadsbidrag till låginkomsttagare som följd. Statliga bidrag rakt in i fickan på fastighetsägare varje år. Bidrag för konsumtion av bostäder i stället för statliga investeringar för att bygga nya hyresrätter med låg hyra.

Trots det krävde C och L, i samma verklighetsfrånvända anda som Sabunis uttalande, att marknadshyror skulle skrivas in i januariavtalet.

”Öppna dammluckorna”

Förslaget om marknadshyror som C och L drivit igenom är begränsad, men kan på sikt få förödande konsekvenser. Då förslaget enbart ska omfatta nyproducerade hyresrätter kommer det handla om ungefär en procent av det totala beståndet varje år, medan hyran för befintligt bestånd kommer att fortsätta förhandlas fram som i dag. Om byggtakten håller i sig riskerar därför 20 procent av samtliga hyresrätter vara prissatta med marknadshyror till 2040.

För Sveriges 3 miljoner hyresgäster skulle det leda till kraftigt höjda hyror och öppna dammluckorna för att hela beståndet ska ha marknadshyror. Hyresgästerna är redan den grupp som lägger störst andel av sin disponibla inkomst på boendet. Om marknadshyror införs kan hyrorna i Stockholm och Göteborg höjas med över 50 procent och i Uppsala och Eskilstuna med cirka 30 procent.

Fler tvingas in i ett bidragsberoende

Marknadshyror – oavsett om de införs i nyproduktion eller hela beståndet – förstärker bara problemen på bostadsmarknaden. I andra länder med marknadshyror, exempelvis Tyskland och Österrike, har hyrorna ökat men bostadsbristen bestått. Där måste staten i stället finansiera dyra boendesubventioner och införa nya regleringar för att hyrorna inte ska bli förödande. När hyrorna chockhöjs tvingas fler in i ett bidragsberoende för att ha råd med boendet. Den utvecklingen väntar även Sverige om marknadshyror genomförs fullt ut.

Högerpartiernas skadliga politik

I stället krävs politik för att ge fler en bostad utan att kräva hela inkomsten i hyra eller flera hundra tusen i startkapital. Regeringen har tagit flera steg i den riktningen. Exempelvis har investeringsstödet resulterat i att det i dag byggs mer än dubbelt så många hyresrätter än vid Alliansregeringens sista år vid makten. Trots det är byggtakten inte i närheten av tillräcklig, särskilt i storstadsregionerna. För att flera ska få en bostad till rimlig kostnad måste investeringsstödet höjas markant.

För att parera hyreshöjningarna och stärka de mest utsatta måste också det höjda bostadsbidrag som införts tillfälligt under pandemin permanentas. Det nya systemet för presumtionshyror som Alliansen införde påminner redan om marknadshyror och har lett till kraftigt höjda hyror i nybyggnation som få har råd att efterfråga.

Centerpartiets och Liberalernas nyliberala dogmatism har fått tillräckligt med spelrum. Januariavtalet var väsentligt för att stänga ute Sverigedemokraterna från makten, men det betyder inte att högerpartierna ska få igenom all sin politik. För att lösa problemen på bostadsmarknaden krävs en plan för att bygga fler billiga hyresrätter – inte marknadshyror. Det är dags för regeringen att sätta stopp för högerpartiernas skadliga politik och lägga marknadshyrorna i sopkorgen där de hör hemma.