Endast 1 av 18 lärarutbildningar vill ha regeringens nya antagningskrav

I enlighet med januariavtalet beslutade regeringen förra året om nya krav utöver särskild behörighet som lärosätena kan använda sig av. Exempelvis genom ett lämplighetstest som kollar om studenten kan tillgodogöra sig lärarutbildningen.

Lärosäten kan börja använda testerna tidigast i antagningen till höstens utbildningar. Altinget har gjort en undersökning med de lärosäten som erbjuder lärarutbildningar. 18 av de 27 lärosätena har svarat. Av dessa är det endast ett lärosäte som kommer använda det nya kravet.

Utbildningen ska ge kompetenser

De flesta lärosätena svarar tvärt nej på frågan om de kommer använda lämplighetskrav på sina utbildningar. Exempelvis Högskolan i Gävle som anser att studenten ska ha möjlighet att utvecklas under utbildningen.

”Det är en demokratisk rättighet att antas om behörighetskraven till utbildning uppnås och därefter ges möjlighet att examineras i relation till kursplanernas mål.” Svarar Anna Eriksson som är utbildningsledare vid förskollärarprogrammet.

”Det är oklart vad som avses som lämplighet för en lärarutbildning. Att testa sökandes förmågor utifrån en uppfattning att dessa är fasta karaktärsdrag blir missvisande. Sådana förmågor är ju kompetenser som en lärarutbildning ska utbilda för.” Skriver Stockholms universitet i sitt svar.

Bristande rättssäkerhet

Karlstad universitet, Högskolan i Kristianstad, Stockholms universitet, Mälardalens högskola, Konstfack, Södertörns högskola och Högskolan i Halmstad svarar att det ser problem i rättssäkerheten i ett lämplighetsprov.

Den bedömningen bygger på antaganden för vilka det i dagsläget saknas tillräckligt vetenskapligt stöd.

Ulrika Göransson
Vicedekan vid Örebro universitet

Linnéuniversitetet var ett av de lärosäten som var med i en tidigare försöksverksamhet med lämplighetstest i antagningen till lärarutbildningen. Men de har valt att inte fortsätta med testerna. Även de ser problem med rättssäkerheten och anser att lämplighet måste regleras i lagen för att det ska vara likvärdiga förutsättningar.

Lärosätena får inte några statliga bidrag för att utveckla eller införa testerna.

”Så länge det inte föreligger konkurrens till lärarutbildningen framstår lämplighetsprövning inför antagningen som en tveksam användning av befintliga resurser.” Svarar Susanne Liedberg, chef över kansliet för lärarutbildning.

Sparas in på sikt

Enligt Örebro universitet var regeringens bedömning att dessa ökade kostnader på sikt kan sparas in, då proven förväntas bidra till högre genomströmning och färre avhopp.

”Den bedömningen bygger på antaganden för vilka det i dagsläget saknas tillräckligt vetenskapligt stöd.” Skriver Ulrika Göransson, vicedekan för lärarutbildningen vid Örebro universitet.

Ska använda nya kravet

Högskolan i Jönköping är de enda som kommer använda det nya kravet. De var det andra lärosätet som var med i försöksverksamheten. Högskolan använder nu det nya kravet på ämneslärarutbildningen.

Testet består av ett skriftligt moment där sökande ska ge reflekterande svar utifrån en artikel och en muntlig intervju. De vill låta även andra aspekter få betydelse för antagningen.

”Hur vi uppfattar och bedömer den sökandes motivation för ämneslärarstudierna och för yrket, förmåga till självreflektion samt kommunikativa och interaktiva förmåga.” Skriver Weronica Ader, programansvarig vid Jönköping university, till Altinget.

Ernkrans om kritiken

Högskoleminister Matilda Ernkrans (S) var den som beslutade om införandet av de nya kraven. Hon har tagit del av lärosätenas synpunkter om att testerna är rättsosäkra och saknar vetenskaplig grund.

”Jag har respekt för lärosätenas synpunkter. Det här beslutet ger en möjlighet för de lärosäten som tycker att lämplighetsprövning är en passande väg. Det är upp till varje enskilt lärosäte att avgöra om de vill använda den här möjligheten eller ej, vilket de också har gjort.” Skriver hon i en kommentar till Altinget.