"Regeringens skattesmäll hindrar klimatomställningen"

DEBATT. Regeringen går vidare med chockhöjningen av skatterna på fossila bränslen för kraftvärme – trots att det hotar elförsörjningen i storstäderna. Nu krävs dämpande åtgärder för att försöka rädda det som räddas kan, skriver vd:arna för Weum, Göteborg Energi, Eon Sverige AB, Energigas Sverige, Swedegas och Energiföretagen Sverige.

Kenneth Andersson, vd Weum
Alf Engqvist, vd Göteborg Energi
Marc Hoffmann, vd Eon Sverige AB
Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige
Johan Zettergren, vd Swedegas
Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

I onsdags presenterade regeringen vårändringsbudgeten och den ekonomiska vårpropositionen. Bland förslagen fanns den tidigare aviserade chockhöjningen av skatterna på fossila bränslen för kraftvärme.

Skattehöjningarna är en del i regeringens ”gröna skatteväxling” och har som syfte att skynda på omställningen till ett hållbart samhälle, minska utsläppen av växthusgaser samt ge finansiering till statskassan. Men förslaget ger varken gröna effekter eller intäkter till staten:

1) Elförsörjningen i våra storstäder kommer att gå från ansträngd till akut hotad.

2) Skatteintäkterna kommer att bli väsentligt lägre än beräknat.

3) Utsläppen kommer att öka.

De fossila bränslena ska fasas ut, här finns ingen tvekan. Så har också skett inom fjärr- och kraftvärmen de senaste decennierna. Nu återstår mindre än fem procent fossila bränslen i hela sektorn. De anläggningar som fortfarande använder fossilt bränsle har redan långt gångna planer för att fasa ut de sista procenten.

Skatteökning på 473 procent

Skatteförslagen innebär en åttadubbling av koldioxidskatten och en tredubbling av energiskatten. För de gaseldade kraftvärmeverken i Göteborg och Malmö medför förslagen exempelvis en skatteökning motsvarande 473 procent. Skatten ska införas redan i augusti i år och kommer sannolikt att leda till förtida nedstängning av de aktuella kraftvärmeanläggningarna. Det kan därför verka som att skatterna ger önskad effekt, men tyvärr är det inte riktigt så enkelt.

Kraftvärme är ett effektivt sätt att lokalt producera el och värme samtidigt. Det är särskilt energieffektivt eftersom man får ut betydligt mer av energin i bränslet. Kraftvärmeverken som stängs ner kommer att ersättas av enbart värmeverk, som inte producerar någon el. Därmed tappar vi samhällsviktig elproduktion. Eftersom efterfrågan på el ökar, inte minst genom omställningen till fossilfrihet, kommer minskad inhemsk produktion att ersättas av importerad fossil el från norra Europa – och de totala koldioxidutsläppen ökar. En omställning, ja, men knappast i riktning mot ett hållbart samhälle.

Industrin och kommunerna drabbas

Det är särskilt olyckligt att viktig lokal elproduktion i våra storstäder minskar, nu när elnäts- och elöverföringskapaciteten i stamnätet är allt mer ansträngd. Vi lever redan i en verklighet där företagsetableringar och ny infrastruktur stoppas på grund av bristande kapacitet för både eleffekt- och elnät. Industrin, kommunerna och svensk tillväxt kommer att drabbas hårt av regeringens skattesmäll.

Det enda som överhuvudtaget nämns i remissen om förslagets effekter på elförsörjningen är två meningar om att incitamenten och lönsamheten för kraftvärme minskar, och att det i förlängningen kan inverka negativt på kapacitetsförsörjningen i elsystemet. Inte ett ord om konsekvenserna av denna negativa inverkan, eller om att förslaget leder till ökad import av fossil el. Inte ett ord om att vi genom ett ökat importbehov förlorar kontrollen över om elen som vi förbrukar produceras från förnybara eller fossila bränslen.

Ytterligare en brist i konsekvensutredningen är att finansdepartementets beräkningar bygger på att verksamheten i kraftvärmeverken kommer att fortsätta som vanligt efter att skatten har införts. Men när kraftvärmeanläggningar läggs ner, uteblir skatteintäkten. Allt detta borde partierna bakom överenskommelsen, liksom tjänstemännen på Regeringskansliet, ha kunskap om vid det här laget. Analyser och beräkningar av konsekvenserna har inte saknats från de berörda företagen och branscherna.

Nu krävs dämpande åtgärder

När förslaget nu, mot allt bättre vetande, har presenterats behövs dämpande åtgärder. Och det snabbt, för att försöka rädda det som räddas kan:

1) Ta fram en sammanhållen strategi kring skatte- och styrmedelsvillkoren för kraftvärmen, som ger förutsägbarhet för berörda aktörer. I förra årets energipolitiska proposition uttalades vikten av att använda kraftvärme och behovet av en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor, inte minst för att möta effektutmaningarna i elförsörjningen. Det är dags att dessa politiska ambitioner leder till konkret handling.

2) Ändra reglerna för biogas inom systemen för elcertifikat och EU ETS (EU:s system för handel med utsläppsrätter). Som regelverket ser ut i dag får biogas som samdistribueras via gasnätet inte elcertifikat. Inte heller inom EU ETS får företagen tillgodoräkna sig biogasens klimatnytta. När det gäller elcertifikaten har Energigas Sverige och Energiföretagen Sverige skickat en hemställan till energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman. Den behöver hanteras omgående om regeringen menar allvar med att stödja en omställning till förnybart.

3) Möjliggör att biogasen riktas till värmeproduktion och naturgasen till elproduktion inom samma anläggning. Om företagen själva kan styra hur gasen används kan skadeeffekterna av skatten minskas något och anläggningarna får möjlighet att successivt ställa om till biogas.

Ogenomtänkt plakatpolitik

Omställningen av det svenska energisystemet har kommit långt, men vi behöver öka ambitionerna ytterligare. Det är vi beredda att bidra till på alla sätt vi kan. Men då behövs en vettig och långsiktig politik som pekar i rätt riktning. Inte ogenomtänkt plakatpolitik som motverkar sitt eget syfte – och som definitivt inte borde kallas för ”grön skatteväxling”.

Beslutskedja: 2019 års ekonomiska vårproposition

10/4
2019
10/4
2019
12/4
2019

Forrige artikel SD: Peter Eriksson måste ta korruptionen på allvar SD: Peter Eriksson måste ta korruptionen på allvar Næste artikel Ola Möller (S): Bankerna bör ta ett större ansvar Ola Möller (S): Bankerna bör ta ett större ansvar