Debatt

"Kemikalieskatten motverkar cirkulär ekonomi"

DEBATT. Kemikalieskatten på elektronik och vitvaror är inte ändamålsenlig och leder bland annat till dubbelbeskattning av begagnade produkter. Regeringen måste nu backa från sitt förslag att höja skatten och istället göra en grundlig utvärdering, skriver Robert Lönn, Svenskt Näringsliv.

Robert Lönn, Svenskt Näringsliv.
Robert Lönn, Svenskt Näringsliv. Foto: Svenskt Näringsliv
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Robert Lönn
Skattejurist, ansvarig för energi- och miljöskatter, Svenskt Näringsliv


Kemikalieskatten som tas ut på elektronik och vitvaror är inte ändamålsenlig och bör avskaffas. Det har dock inte hindrat regeringen från att gå i motsatt riktning och föreslå en höjning med över 30 procent redan från 1 augusti i år – utan att ha gjort en ordentlig konsekvensanalys.

Förslaget har precis varit ute på remiss. Kritiken mot den föreslagna skattehöjningen från remissinstanserna har varit omfattande och någon höjning av skatten borde inte komma ifråga utan en grundlig utredning.

Redan när kemikalieskatten infördes var många kritiska till skattens utformning. En skatt baserad på vitvarors och andra elektroniska produkters vikt är inte ett effektivt sätt att minska förekomsten av de kemiska flamskyddsmedel som regeringen säger sig vilja fasa ut genom beskattningen. Mycket av den kritik som framfördes i samband med skattens införande har bekräftats genom professor Runar Brännlunds rapport ”Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet” och Handelns utredningsinstituts (HUI) ”Utvärdering av kemikalieskatten”.

Ingen äkta miljöskatt

Kemikalieskattens utformning gör att den inte är en äkta miljöskatt även om den marknadsförs som en sådan. Skatten tas ut på varans vikt och inte mängden flamskyddsmedel, vilket gör att tyngre vitvaror belastas med det maximala skattebeloppet. Även om inga av de farliga flamskyddsmedlen används så läggs kemikalieskatt på produkten.

Att kemikalieskatten kan tas ut flera gånger under livscykeln är knappast förenligt med en god resurshushållning.

Ännu mer absurt är att kemikalieskatten kan undvikas helt om man som konsument beställer sina elektronikvaror genom e-handel från utlandet. Då tas nämligen ingen kemikalieskatt ut, vilket missgynnar svensk elektronikhandel, något HUI också visat. I förlängningen drabbas svensk ekonomi och sysselsättning – utan att förekomsten av flamskyddsmedlen nödvändigtvis minskar.

Flera efterlyser utvärdering

Att kemikalieskatten, som funnit i ett och halvt år, skapat problem för handeln är uppenbart och därför är det rimligt att en grundlig analys görs innan några nya skattehöjningar genomförs. Flera av remissinstanserna, däribland Naturvårdsverket, efterlyser en utvärdering av skatten.

En konsekvens av kemikalieskatten som måste utredas är dess påverkan på den cirkulära ekonomin. I praktiken dubbelbeskattas begagnade elektroniska produkter i flera fall. Företaget Inrego, som arbetar med återanvändning och försäljning av begagnad elektronik, beskriver i sitt remissvar hur normal handel med begagnad elektronik leder till att varorna dubbelbeskattas.

Förkortar produkters livslängd

Att kemikalieskatten kan tas ut flera gånger under livscykeln är knappast förenligt med en god resurshushållning. Eftersom kemikalieskatten är en skatt på vikt blir beskattningen av begagnad elektronik, som tappat mycket av sitt nyprisvärde, oproportionerlig jämfört med nya elektronikprodukter där skatten utgör en mindre andel av priset.

Skatten gör priset på tunga produkter, som begagnade skärmar, nästan dubbelt så högt, vilket gör dem i princip osäljbara och färdiga för återvinning. Kemikalieskatten bidrar således till att förkorta elektronikprodukters livslängd helt i onödan och är därför inte ett styrmedel som ställer om samhället i mer miljövänlig riktning.

Fiskal skatt i gröna kläder

Att dubbelbeskatta begagnad elektronik, vilket dessutom medför höga administrationskostnader för företagen, är helt fel signal och visar med all tydlighet att kemikalieskatten inte är någon miljöskatt utan en fiskal skatt i gröna kläder, som aldrig borde ha införts. Om målsättningen är att minska förekomsten av farliga kemikalier måste ändamålsenliga åtgärder vidtas, såsom förbud, och då helst inom ramen för de arbete som redan pågår i EU. På så sätt missgynnas inte svenska företag och konsumenter.

Dokumentation

Den gröna skatteväxlingen – läs tidigare debattinlägg:

"Orimligt att ställa värmepumpar mot kolkraft"
Det är absurt att ställa hållbara värmepumpar mot gammal fossil kolkraft. Att flera svenska kraftaktörer inte i tid ställt om till en hållbar produktion är deras ansvar, skriver Svenska kyl- och värmepumpföreningens Per Jonasson med anledning av diskussionen om att regeringens skatteförslag skulle öka användningen av värmepumpar och leda till en akut kapacitetsbrist för elförsörjningen.


"Ett förnybart elsystem behöver mer kraftvärme"
Energibolagen har redan lovat att avveckla sina kol- och naturgaseldade kraftvärmeverk. Därför borde inte högre skatt på fossil kraftvärme vara en prioriterad fråga för regeringen, utan villkoren för att investera i de anläggningar som ska ersätta de kol- och naturgaseldade kraftvärmeverken, skriver Svebios Gustav Melin och Karolina Norbeck.

"Kemikalieskatten – grönklädd skatt på jobb och företagande"
Regeringens planerade höjning av kemikalieskatten på elektronikvaror slår hårt mot svenska företag samtidigt som de positiva effekterna av skatten är mycket diffusa, skriver Svensk Handels Mats Hedenström och Magnus Nikkarinen.

"Nya kraftvärmeskatter hotar storstädernas utveckling"
På kort tid ökar regeringen beskattningen på kraftvärme samt drar undan incitament för ny kraftvärme. Detta äventyrar det lokala kapacitetstillskottet i elnäten och kan skapa ett akut läge med totalstopp för nyanslutningar till elnätet och ökade utsläpp, skriver vd:arna för Energiföretagen Sverige, Stockholm Exergi, Göteborg Energi och Eon Sverige.

"Fem klimatskadliga subventioner som bör tas bort"
Naturskyddsföreningen presenterar fem klimatskadliga subventioner som kan tas bort i höstbudgeten, bland annat stödet till fossilt bränsle i industrin, avsaknaden av bränsleskatter för inrikesflyget och föråldrade system för reseavdrag och bilförmån. Att åtgärda dessa kan utgöra stommen i den aviserade skatteväxlingen på 15 miljarder kronor i Januariavtalet, skriver ordförande Johanna Sandahl.

"Därför innebär regeringens dieselförslag ökad klimatpåverkan"
Med ena handen uppmuntrar regeringen industrin att ställa om och hitta långsiktigt hållbara vägar för fossilfrihet. Med andra handen fäller man krokben för den utvecklingen, skriver Per Ahl, vd för gruvnäringens branschorganisation Svemin.

Mer om regeringens förslag

Läs regeringens promemoria med förslag på skatteändringar Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik.

Promemorian har just varit ute på remiss, skatteändringarna föreslås att träda i kraft den 1 augusti i år.



E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget