
Höjda bostadsbidrag för barnfamiljer, gas i pensionssystemet, tandvårdsreform, sänkt matmoms. När vi går in i valår är det många som ska göras glada med löften om ekonomiska reformer. Absolut inget fel i det, så ser spelets regler ut. Men en grupp som med största sannolikhet inte kommer att tilldra sig så stort intresse är de som står väldigt långt från arbetsmarknaden.
Personer som kanske inte jobbat på 20 år, som lever i hemlöshet, med beroende, som just blivit drogfria, eller lider av psykisk sjukdom. För dem finns ingen rätt till arbete eller rätt att få bidra. Långt ifrån alla i den här gruppen har kontakt med socialtjänsten, för dem återstår bara kriminalitet och/eller välgörenhet.
En modell för social upprättelse
För dem som lever på försörjningsstöd är, oavsett myter som florerar och sprids också av politiker som borde veta bättre, vardagen mycket ekonomiskt knapp. I Sverige får du inte äga något av värde om du ska kunna ta emot försörjningsstöd.
Danmark har valt en annan väg. Efter en försöksperiod, har det som kallas socialt frikort nu permanentats.
Skulle en möjlighet öppna sig att tjäna extra pengar, de dagar du mår bättre, är nykter och får chansen, ja då kvittas varje intjänad krona mot försörjningsstödet. Ett säkert sätt att ta bort motivationen att arbeta och låta personer i samhällets marginal stanna kvar där.
Danmark har valt en annan väg. Efter en försöksperiod, har det som kallas socialt frikort nu permanentats. Den politiska enigheten är total om att få behålla lön upp till ett visst belopp, är något som ger en känsla av gemenskap, och som kan öka chansen att en person gör bättre livsval. Det sociala frikortet stödjer människor på väg ut ur hemlöshet och förebygger hemlöshet.
Stora effekter i marginaliserades liv
Iben Nova Rask har blivit något av en ambassadör för den här danska modellen och varit inbjuden till både Stockholm och Göteborg för att berätta. Som projektledare har hon arbetat med socialt frikort i stadsdelen Vesterbro i Köpenhamn sedan det infördes 2019. I dag anställer hon personer med socialt frikort vid ett stort bostadsbolag.
Kanske är socialt frikort ingen valvinnare, men en fråga om ren anständighet?
– En utvärdering av den danska socialstyrelsen visar att de som beviljats frikortet är stolta över att tjäna egna pengar och slippa tigga, får mindre behov att skaffa pengar på andra, kanske farliga eller olagliga sätt, och upplever stabilitet och struktur i vardagen, säger hon.
När människor inte behöver kämpa lika mycket för att överleva ger det andra positiva effekter. Man kanske inte slutar helt med ett skadligt bruk eller blir psykiskt frisk, men kanske håller man sig nykter oftare, eller tar tag i andra svårigheter i sitt liv.
En tandlös reform få känner till
Frikortsbeloppet är i dag drygt 40 000 danska kronor. Man kan jämföra summan med det belopp vi i Sverige får hyra ut en bostad, eller ett rum i vår bostad för, utan att betala skatt.
I Sverige finns förvisso något som kallas jobbstimulans, som gör att bidragstagare kan få behålla 25 procent av inkomsten. Tyvärr ofta okänt och oanvänt i praktiken.
– Ett socialt frikort skulle vara en bättre modell, både för de personer vi jobbar med och för våra handläggare, sa Bjarne Öhman, chef för avdelningen försörjningsstöd i socialförvaltningen Nordost i Göteborg stad under Frihamnsdagarna i Göteborg nyligen.
Kanske är socialt frikort ingen valvinnare, men en fråga om ren anständighet?
Anna Fredriksson är krönikör i Altinget. Till yrket är hon journalist och redaktör. Hon är författare och utbildad socionom.
Tidigare krönikor:
- Låt inte staten göra samma misstag en gång till efter adoptionsutredningen
- Är Sverige redo att dela det historiska ansvaret för adoptionerna?
- Vem ska ge oss dagens berättelser från socialtjänsten?
- En ny socialtjänstlag utan fattigdomsperspektiv
- Vi har en hemlöshetsstrategi, men köerna av fattiga ringlar långa
Artikeln är skriven av













