En ny socialtjänstlag utan fattigdomsperspektiv

Hela landets socialtjänster jobbar med omställning och alla är på tårna inför nya socialtjänstlagen. Ingen vet ännu exakt vad som ska hända den 1 juli 2025, vad som kommer att krävas av socialtjänsten då, men alla vill vara förberedda inför den största reformen inom socialt arbete på 40 år.

Det handlar om en socialtjänst som på många sätt är i kris. Kris när det gäller kompetensförsörjning, resursbrist, brist på delaktighet för och tillit hos de man är till för.

Några utgångspunkter i lagen är bland annat att det ska vara lättare att nå socialtjänsten och få hjälp när man behöver. Arbetet ska vara förebyggande och fånga upp behov tidigare, verksamheten ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det som görs ska också följas upp och utvecklas.

Det är fina skrivningar, vars innehåll är långt ifrån självklart. Det handlar om omfördelning, inte att socialtjänsten ska göra anspråk på mer pengar för kvalitetshöjning.

Men lagen duckar för frågan om fattigdom som grund för en rad av de sociala problemen.

Brukarna vill ha kommunikation

Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten/FYS, har frågat olika aktörer, bland annat brukarorganisationer, hur de ser på begreppen vetenskap och beprövad erfarenhet. De svarar att de använder sin erfarenhetsbaserade kunskap till att stötta varandra och kontakten med socialtjänsten för dem präglas av motstånd – de använder ord som strid och krig.

Lagstiftaren hoppas att socialtjänsten ska råda bot på ungdomskriminalitet med koppling till gäng. Men bara i sex procent av undersökta utredningar efter orosanmälan, anges egen kriminalitet som anledning.

På brukarnas önskelista till socialtjänsten står kunskap om att lyssna, bemöta och kommunicera på relevant sätt, att man ska vara intresserad och att man ska undvika att förvärra situationen.

Vår erfarenhet av socialtjänsten från arvsfondsprojektet Förnya det sociala reportaget, där journalister arbetar tillsammans med personer med samsjuklighet för att göra deras röster hörda, stämmer allt för väl med ett citat från FYS rapport:

”Om man är deprimerad och har ångest så vet man kanske inte ens var man har sina papper, man orkar inte, man stänger av, man spelar död, till slut kommer hot om vräkning”, står det i rapporten.

Lagstiftaren hoppas att socialtjänsten ska råda bot på ungdomskriminalitet med koppling till gäng. Men bara i sex procent av undersökta utredningar efter orosanmälan, anges egen kriminalitet som anledning. Verkligheten är att socialtjänsten har mycket annat att hantera.

Det finns kunskap i undersökningarna

Omställningen har stort fokus på socialtjänstens stöd till barn, unga och familjer.

Karlstads universitet och FoU Välfärd Värmland har samlat in och analyserar nu en stor mängd data, bland annat 220 000 aktualiseringar av barn och unga och 22 000 utredningar. Uppdragsgivare till Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO) är intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

SKR vill göra en basmätning för att kunna följa och förstå hur socialtjänstens stöd till barn, unga och familjer kommer att förändras över tid. Resultaten av datainsamlingen ger mycket att fundera över. Som att 97 kommuner har använt sig av mer än 2 500 olika benämningar när de aktualiserat ett barn eller en ungdom.

Är våld i nära relation samma sak som våld i familjen? Olikheter gör svårt att analysera vilka problemen är, vilka insatser som sätts in när och vilka insatser som är hjälpsamma.

Där finns någonting att börja stryka och sortera i.

Av NUSO framgår också att stödet till de allra yngsta barnen, de mellan noll och två år, är mycket mindre än till tonåringarna.

Den som vill ställa sig på de allra yngsta brukarnas, de små barnens sida, läser med fördel NUSO:s rapporter, och analyserar vad siffrorna kan bero på.