Från Bryssels bakgård till europeisk tungviktare

Det fanns en tid då Sverige låg långt ner på EU-kommissionens prioriteringslista. En Tory-inspirerad höger och en nationalistisk vänster som ville slänga ut arbetstagare från andra EU-länder bidrog till det svala intresset.

Entusiasmen från svensk sida var inte större. Kommissionärer som trots allt besökte Sverige använde inte sällan en Brysselretorik som inte fungerade särskilt väl i en svensk politisk kontext.

Lyckligtvis är denna tid ett minne blott.  

Sverige i centrum

Numera är Sverige i stället ett prioriterat land att besöka. Kommissionsordföranden Ursula von der Leyens visit i veckan var hennes tredje på kort tid, och under 2025 har nästan alla tunga EU-kommissionärer besökt olika delar av landet.

Vårt geografiska läge, med krig i närområdet, tillgång till kritiska råvaror och industrins omställning, gör oss mer relevanta

Vårt geografiska läge, med krig i närområdet, tillgång till kritiska råvaror och industrins omställning, gör oss mer relevanta.

De återkommande besöken är också ett resultat av att regeringen fört Sverige närmare EU:s kärna. Skickliga regeringsrepresentanter med god förståelse för Bryssel, nätverk inom EU-institutionerna och ett mer aktivt näringsliv har gjort Sverige till en aktör att räkna med.

Som en konsekvens har EU-kommissionen tagit intryck av svenska positioner i frågor som skogspolitik och kapitalmarknad.

Framgångar och blinda fläckar 

Sverige har förvisso fortfarande svårt att släppa ytterkantspositioner i frågor om handel, industripolitik och budget, vilket ibland gör oss perifera utan inflytande över EU:s politik. Vi når heller inte riktigt fram i tech- och telekomfrågor, trots statsministerns engagemang i AI och teknik.

Men med knappt ett år till valet kan man konstatera att regeringen gjort framsteg vad det gäller att flytta fram Sveriges positioner i Bryssel. Att säkra den här kontinuiteten, oavsett utgång av nästa års riksdagsval, blir viktigt för Sveriges framtida inflytande.

Ny svensk EU-linje

Därför är det lockande att tänka sig en blocköverskridande uppgörelse om EU-frågor. På EU:s verkstadsgolv förhandlas nämligen varje dag frågor där Sveriges linje varit stabil över tid, oavsett regering – som stöd till Ukraina, handel, inre marknad, konkurrenskraft och utvidgning.

En partiöverskridande överenskommelse i till exempel dessa frågor skulle ge våra förhandlare långsiktiga instruktioner och stärka vårt inflytande.

Om man identifierar EU-frågor med bred politisk samsyn kan man tydligare profilera olika alternativ i EU-frågor med verklig konflikt – som miljö, energi, klimat, graden av överstatlighet, EU:s framtid, socialpolitik, budgeten och euron med flera. Här kan vi på allvar syresätta demokratin genom att debattera EU:s ödesfrågor.

Signal till Bryssel

För att signalera långsiktighet och lyfta fram viktiga förhandlingspositioner som ligger fast över tid oavsett regering kanske Ulf Kristersson och Magdalena Andersson nästa gång borde träffa Ursula von der Leyen tillsammans någon gång inför nästa val.

För ju närmare vi är EU:s kärna, desto mer kan vi påverka – och då lär EU:s makthavare vilja fortsätta att besöka Sverige.