Debatt: Lärarnas fortbildning måste garanteras

DEBATT. Att lärarna får relevant fortbildning är en nyckelfråga för undervisningens kvalitet och elevernas kunskapsresultat. Dessvärre visar vår nya undersökning att arbetsgivarna brister rejält i sitt ansvar. Det är djupt alarmerande, skriver Lärarnas riksförbund.

Åsa Fahlén
Förbundsordförande, Lärarnas riksförbund


I dagarna har Sveriges lärare fullt upp med att göra sitt bästa i den svåra situation coronapandemin medför. För många lärare är fortbildning inte det som ligger överst på agendan just nu men vi vet samtidigt att det finns ett stort uppdämt behov som måste fyllas. Förutsättningarna för lärare att få adekvat fortbildning innan coronapandemin bröt ut, var nämligen allt annat än lysande.

För låg nivå

Enligt det kommunala avtalet ska lärarna som kollektiv i genomsnitt få 104 timmars fortbildning per år. Men enligt en färsk undersökning som Lärarnas riksförbund gjort med över 1 000 lärare i olika skolformer framkommer att hela 40 procent inte fick någon fortbildning alls under 2019.

För de lärare i kommunal sektor som fick fortbildning uppgick genomsnittet till cirka 74 timmar. Räknar vi med alla lärare, fick lärarna endast 45 timmar. Som synes ligger dessa nivåer långt under vad avtalet föreskriver och fortsatt under internationella genomsnitt. På fristående skolorna är det ännu sämre ställt.

Undersökningen visar också att mer än hälften av alla lärare inte upplever att de får fortbildning utifrån sina behov och att man har små möjligheter att själva bestämma över den fortbildning man behöver. Dessutom tycker många lärare inte att den fortbildning de deltagit i varit till nytta för undervisningen eller hållit tillräckligt hög kvalitet. Det är också ovanligt att lärare premieras löne- och karriärmässigt för den fortbildning man genomgår.

Oprioriterat område

För Lärarnas riksförbund är det uppenbart att en stark kunskapsskola för eleverna omöjliggörs om inte alla lärare själva får påfyllning av kunskap. I dag ser alltför många arbetsgivare fortbildning som ett möjligt område att skära ner på för att hålla budget. Det kan till exempel ske genom gemensamma heldagsföreläsningar med hela personalgruppen, det vill säga inte alltid relevant för den enskilde. När verksamheten ändå är stängd blir det mycket billigt.

Krävs åtgärder

Lärarnas riksförbund anser att detta är en oacceptabel situation och staten respektive arbetsgivarna måste vidta åtgärder på varsitt håll:

  • Säkerställ lärarnas fortbildning. Dagens huvudmän måste ta sitt ansvar för lärares fortbildning. Det har de inte gjort hittills. Statens många initiativ de senaste åren, måste ses som ett underkännande av de kommunala och fristående huvudmännens agerande från tidigt 1990-tal. Vår nya undersökning visar varför. Våra motparter måste ta sitt ansvar och stärka varje lärares rätt till fortbildning under sitt yrkesliv. En lärare behöver exempelvis kunna läsa 7,5 högskolepoäng på halvtid under 15 veckor med en helt tjänstledig dag per vecka för studierna.

  • Ett nationellt reglerat professionsprogram för lärare måste komma på plats. Programmet har aviserats i januariavtalet och har, rätt utformat, stor potential att ge lärare bättre möjligheter till fortbildning och då inte bara vilken fortbildning som helst. Genom att i programmet koppla relevanta fortbildningsinsatser till professionens behov av ett meriteringssystem är mycket vunnet. Det ger lärare möjligheter att utvecklas och göra karriär utan att behöva lämna klassrummet. Ett enhetligt, transparent och likvärdigt system vore en klar förbättring jämfört med dagens karriärtjänster, lärarlönelyft och diverse andra satsningar som inte hänger ihop.

En avgörande insats

En gång i tiden, när staten hade arbetsgivaransvaret för lärarna, fanns tydliga spelregler kring både lärares fortbildning och vad som krävdes för att meritera sig vidare. För Lärarnas riksförbund är det uppenbart att vi återigen behöver ett system där lärarna och staten gemensamt tar ansvar för fortbildningen och där arbetsgivarna erbjuder bästa möjliga förutsättningar för olika personalkategorier att delta.

En sådan lösning tjänar alla på, inte minst de huvudmän som i dag kämpar med begränsade ekonomiska resurser. Det är också en avgörande insats för att öka läraryrkets attraktivitet. Men de största vinnarna i slutändan är förstås Sveriges alla elever som kan få undervisning av engagerade lärare som hela tiden ges reella möjligheter att utveckla sitt kunnande.

Beslutskedja: Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner

21/9
2016
8/6
2017
27/10
2017
12/3
2018
29/6
2018
6/8
2020
17/11
2020

Forrige artikel M: Gör riktig nytta för miljön – exportera det svenska modeundret M: Gör riktig nytta för miljön – exportera det svenska modeundret Næste artikel Debatt: Testning av personal inom samhällsviktig verksamhet fungerar inte Debatt: Testning av personal inom samhällsviktig verksamhet fungerar inte
  • Rapportera

    Mats Ekholm

    Lärarna behöver äga och driva professionens utveckling

    LR uppmärksammar att många, två av fem, av landets lärare inte får någon fortbildning trots att de har avtalat med sina arbetsgivare att de i genomsnitt ska kunna fortbilda sig under 104 timmar om året. De som fortbildar sig använder knappt ¾ av den avtalade tiden för att utveckla kompetensen. Huvudmännen – kommuner såväl som privata skolägare – har brustit som anordnare av fortbildande verksamhet. LR bedömer att verkansgraden skulle kunna bli bättre när staten tar tag i kompetensutvecklingen, samtidigt som man klarsynt konstaterar att statliga initiativ som tagits under senare år runnit ut i sanden.
    För att den tid som satts av för lärares kompetensutveckling ska stärka professionsutvecklingen bland de många tusen lärarna behöver lärarna själva organisera, styra och ta ansvar för den egna fortbildningen. Det är lärare som behöver driva professionsutvecklingen, inte deras arbetsgivare. Hur sådan professionsutveckling kan gå till i stora drag kan man läsa om i skriften Att fånga kunnandet om lärande och undervisning (Ds 2005:16 från Utbildningsdepartementet) och mer i detalj i en kommande bok som heter Skolförbättring genom aktioner.

Debatt: Folkhälsomyndigheten bör inte få sköta vaccinationsplanen

Debatt: Folkhälsomyndigheten bör inte få sköta vaccinationsplanen

DEBATT. När folket vaccinerades mot svininfluensan ringlade köer utanför vårdcentralerna och rubrikerna talade om kaos. Få läxor har lärts sedan dess och regionernas misslyckande med testningen förskräcker, menar Mats Engström som vill att regeringen agerar.

Kritik mot regeringens hantering av digital post

Kritik mot regeringens hantering av digital post

SENFÄRDIGHET. År 2017 kom en utredning om en ersättningsmodell för digital myndighetspost. Men regeringen är fortfarande inte klar med beredningen. Kivra har tröttnat på att inte få betalt.

– Det är inte så att staten skulle säga till Postnord att vi kräver att ni distribuerar all post gratis, säger Kivras vd Anna Bäck.