Allt fler äldre – men inte i riksdagen

REPRESENTATION. Bara sex av 349 ledamöter är över 65 år. Om riksdagen hade varit representativ för väljarna skulle siffran för 65-plus-kategorin vara cirka 90 av 349. Och de äldre är färre nu än för fyra år sedan.

I Sverige lever vi allt längre. Men riksdagens seniorer blir allt färre. Den nya riksdagen innehåller bara sex personer som är över 65 år. Det är tre färre än 2014 och fem färre än 2006. 

– Det duger inte, säger Christina Tallberg, ordförande Pensionärernas Riksorganisation (PRO), till Altinget. 

Äldst i riksdagen är Barbro Westerholm (L), 85 år. Också hon tycker att det är problematiskt att det är så få äldre (eller årsrika som Westerholm kallar dem) i riksdagen.  

– Jag tycker att alla generationer ska finnas representerade i riksdagen, ungefär i proportion till åldersfördelningen i samhället. För vi har olika livserfarenheter och vi har olika perspektiv och det är viktigt att de här olika perspektiven kommer in i beslutsfattandet i riksdagen, säger hon till Altinget.  

Kraftigt underrepresenterade 

26 procent av valmanskåren är 65 år eller äldre. Trots det utgör gruppen 65-plus mindre än 2 procent av riksdagsledamöterna. Skulle de äldre vara representerade proportionellt så skulle det vara 90 av 349 riksdagsledamöter. Något sådant mål har inte PRO men organisationen tycker att det bör vara klart fler än vad som är i dag.  

– Vi har aldrig hävdat att vi ska ha det antalet i riksdagen men det måste finnas en viss proportion i alla fall. Det är inte acceptabelt när man har 349 ledamöter att bara sex stycken är över 65 år, säger Tallberg.  

Prioriteras inte av partierna 

Att det ser ut som det gör är ett resultat av att partierna inte placerar äldre personer på listan tillräckligt högt upp för att vara valbara, menar Barbro Westerholm. Fyra av partierna (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet) har inga ledamöter över 65 år. 

– Det är partierna som förlorar på det. Jag har all respekt för att de väljer sina ledamöter men de gör sig själva en otjänst genom att inte ha någon i den här åldersgruppen som kan ge av sin erfarenhet och livserfarenhet, säger Christina Tallberg.

Fler missgynnade 

Men det är inte bara de äldre som är missgynnade representationsmässigt. Också de yngsta är underrepresenterade, liksom kvinnor och utlandsfödda.  

– Man ska ha både äldre och yngre, kvinnor och män, människor med lite olika bakgrund så att man har en mix av olika livserfarenheter och kunskaper. De frågor som riksdagen har att ta ställning till blir mer och mer komplicerade. Då är det bättre om man har en grupp som kan se det utifrån olika utgångspunkter också tidsmässigt. Då blir det bättre beslut är jag övertygad om, säger Tallberg.  

Högre krav 

Men det behöver inte vara helt lätt att vara äldre i en ung riksdag. Barbro Westerholm menar att det ställs högre krav på äldre personer.  

– Jag får lägga mer kol än yngre ledamöter på att visa att det var värt att lägga sina röster på mig. För det finns fördomar kring årsrika människor att man inte kan klara det ena med det sjunde. Jag måste alltid vara bra på scen när jag föreläser. För 40 år sedan kunde jag misslyckas, då hette det att “hon har en dålig dag”. Men är man dubbelt så gammal kan man inte ha någon dålig dag, säger hon och lägger till att det samma gäller för de yngsta ledamöterna. 

Att Westerholm ser fram emot ytterligare en mandatperiod går det dock inte att ta miste på. 

– Jag är taggad, säger hon.

Forrige artikel Ungdomsbossarna kliver in i kammaren Ungdomsbossarna kliver in i kammaren Næste artikel Caroline Szyber (KD) lämnar riksdagen Caroline Szyber (KD) lämnar riksdagen