von Sydow och Westerholm: Årsrikas representation i riksdagen är viktigt

DEBATT. Personer över 65 år är kraftigt underrepresenterade i riksdagen. En lösning är att partierna ändrar sitt sätt att utforma valsedlarna, skriver Björn von Sydow (S) och Barbro Westerholm (L).

Placeholder image
Björn von Sydow (S) och Barbro Westerholm (L), båda ambassadörer i Delegationen för senior arbetskraft. Foto: Henrik Montgomery/TT och Liberalerna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Björn von Sydow (S)
Tidigare riksdagsledamot och ambassadör i Delegationen för senior arbetskraft
Barbro Westerholm (L)
Riksdagsledamot och ambassadör i Delegationen för senior arbetskraft


I dag är personer över 65 år kraftigt underrepresenterade i riksdagen, vilket riskerar påverka i vilken utsträckning viktiga aspekter för äldre drivs i politiken. Om riksdagen hade varit representativ för väljarna skulle antalet riksdagsledamöter över 65 år vara 90 av de 349 ledamöterna, men riksdagen har bara sex ledamöter som är över 65 år. Det är en minskning med tre personer jämfört med 2014 och med fem jämfört med 2006.

Personer över 65 år utgör 25 procent av befolkningen, men bara 2 procent av riksdagsledamöterna. Flera partier har ingen ledamot som är 65 år eller äldre. Samtidigt utgör de som är 65 år och äldre i genomsnitt ungefär hälften av partimedlemmarna i samtliga partier, så det tycks finnas ett utbud att rekrytera ifrån.

På kommunal och regional nivå ser det annorlunda ut när det gäller åldersrepresentationen, här motsvarar andelen äldre i politiken relativt väl andelen äldre i befolkningen.

Viktig maktfråga

En representation av äldre i riksdagen som ligger i närheten av andelen äldre i befolkningen är också en viktig maktfråga i en demokrati.

Björn von Sydow (S) och Barbro Westerholm (L)

Delegationen för senior arbetskraft, där vi har varit ambassadörer, anser att det är viktigt att även riksdag och regering tar tillvara seniora politikers kunskaper och erfarenheter, inte minst för att vara trovärdig i sitt budskap om vikten av ett längre arbetsliv för fler.

En representation av äldre i riksdagen som ligger i närheten av andelen äldre i befolkningen är också en viktig maktfråga i en demokrati. Delegationen välkomnar därför i sitt betänkande, som överlämnades till regeringen den 30 november i år, att de politiska partierna i större utsträckning än i dag diskuterar olika alternativ för att öka andelen seniorer i politiken på nationell nivå. Detta för att representationen av seniorer i riksdagen i framtiden ska kunna motsvara andelen i befolkningen i större utsträckning.

Utformningen av valsedlar

Den kraftiga ökningen av andelen kvinnor i riksdagen och i folkvalda församlingar på lokal nivå sedan 1970-talets början skedde till stor del genom partiernas aktiva satsningar för att få fram fler kvinnliga politiker. Delegationen menar att ett liknande arbete när det gäller representationen av seniorer i riksdagen kan vara önskvärt.

En faktor som styr åldersfördelningen i riksdagen är hur partierna väljer att utforma sina valsedlar. Partierna skulle inför ett val till riksdagen kunna föra en diskussion sinsemellan och inom partierna om betydelsen av att öka representationen av de som är över 65 år i riksdagen. De partier som är intresserade kan sedan ha som mål att minst en kandidat i varje valkrets bör vara över 65 år, likt det mål Socialdemokraterna hade inför valet 2014 om att minst 25 procent av riksdagsledamöterna skulle vara yngre än 35 år.

Finns flera lösningar

Det skulle kunna lösas med olika tillvägagångssätt, som vi ser det. Partier kan åta sig att ha en kandidat på så kallad valbar plats. Med valbar kan man mena prognoser grundade på den genomsnittliga mandatfördelningen för till exempel de två senaste föregående valen för respektive valkrets och opinionsundersökningar. Om ett parti åtar sig att på valbar plats ha en kandidat fyllda 65 år i alla valkretsar, bedömer vi att det skulle få genomslag med flera mandat.

Men man kan också gå fram än mer konsekvent och tydligt. Personvalssystemet innebär att mandaten i en valkrets i första hand går till de kandidater som fått personröster till ett antal som uppgår till minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen.  Det skulle kunna tydliggöras för väljarna genom att partierna genomgående nominerar en kandidat fyllda 65 år på till exempel plats 4 på alla sina valsedlar i alla valkretsar till riksdagen. Och seniororganisationerna inom och utom partierna skulle kunna lyfta betydelsen av att kryssa på plats 4 i ”sitt” parti – vi bedömer att det också skulle kunna få stor genomslagskraft.

Saknas bland EU-parlamentariker

Med tanke på den nuvarande nivån av seniorers representation i riksdagen kan detta leda till att representationen av seniorer ökar. Samma tillvägagångssätt skulle också kunna tillämpas inför val av svenska ledamöter till Europaparlamentet, där det under perioden 2019–2024 inte finns någon svensk europaparlamentariker som är äldre än 65 år.

Nämnda personer

Barbro Westerholm

Riksdagsledamot (L), ordförande Liberala seniorer, talesperson för årsrika och i HBTQ-frågor
Med. dr (Karolinska Institutet 1964)

Björn von Sydow

Särskild utredare Förtjänstutredningen, ordförande Totalförsvarets forskningsinstitut, styresman Kungliga krigsvetenskapsakademien
Doktor i statsvetenskap (Lunds uni. 1978)

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor