79 chefredaktörer: SVT:s textnyheter kan konkurrera ut dagstidningar

Samtidigt som många tidningsredaktioner runt om i Sverige kämpar för att kunna fortsätta bedriva fri och oberoende journalistik, i konkurrens från globala techjättar som Google och Facebook som för varje dag tar över en allt större del av annonsmarknaden, undermineras tidningarnas möjligheter att finansiera journalistiken med läsarintäkter. Men denna gång är det inte techjättarna som utgör ett hot – utan statligt finansierade SVT.

Och det är inte med ordinarie sändningar eller videoinnehåll via svt.se som SVT konkurrerar. I stället handlar det om att bolaget, utifrån sin uttalade strategi om ”Fokusförflyttning från tv till digital nyhetsleverans” samt att ”Stora resurser har flyttats från tv till online” (För publikens skull – SVT Nyheter och Sports digitala resa 2017–2021), fokuserar på textbaserade nyheter. En analys som Copenhagen Economics gjort på uppdrag av Tidningsutgivarna visar att så mycket som en tredjedel – 32 procent – av alla nyhetsartiklar som publiceras på svt.se uteslutande består av text. Och hela 80 procent av artiklarna antingen saknar videoinnehåll, eller har text som primärt format.

SVT eroderar läsaraffärerna

I den proposition som låg till grund för det nu gällande sändningstillståndet sägs att ”Fokus på kärnverksamheten bör upprätthållas genom en medvetenhet hos företagen om hur text används i verksamheten och av vilket skäl”, och att ”Längre artiklar utan koppling till ett nyhetsinslag eller ett klipp bör (…) användas restriktivt”. Där betonas också – upprepade gånger – att utbudets utformning eller omfattning inte bör påverka konkurrensen på mediemarknaden på ett oproportionerligt sätt.

Ändå har vi nu en situation där tidningar runt om i Sverige måste ta betalt för sin journalistik, samtidigt som SVT ett klick bort erbjuder en nättidning med nyheter som uppfattas som kostnadsfria.

SVT:s fokus på textnyheter eroderar därmed vår möjlighet att bygga en digital läsaraffär. En undersökning från Kantar Sifo visar att 19 procent av dem som valt att avsluta sin prenumeration på en digital dagstidning, gjort det just på grund av SVT:s digitala erbjudande.

Tydliga direktiv behövs

Inom kort väntas regeringen tillsätta en utredning som ska se över villkoren för public service-bolagens sändningstillstånd från 2026 till och med 2033. Det är hela åtta år, vilket är närmast en evighet i en bransch där utvecklingen går rasande snabbt. 2033 – med nuvarande situation är det osäkert hur stor del av dagens rika nyhetstidningsutbud i Sverige som ännu finns kvar då.

Public service har en viktig roll i den svenska demokratin. Och public service-bolagens kärnverksamhet är att producera, sända och tillhandahålla ljud och rörlig bild till allmänheten. I likhet med Tidningsutgivarna ifrågasätter vi om SVT:s strategi att flytta resurser från tv-verksamheten till att göra en nättidning är förenlig med EU:s regler för statsstöd och vill understryka att detta ytterst är statens ansvar. Vi står bakom Tidningsutgivarna och organisationens hela styrelse när de uppmanar kulturminister Parisa Liljestrand att vara mycket tydlig i direktiven till utredningen inför public service-bolagens sändningstillstånd 2026–2033. Utredningen måste gå till botten med hur textanvändningen i public service-bolagens onlinejournalistik ska begränsas. Det vore väldigt olyckligt om en fortsatt SVT-satsning på textbaserade nyheter skulle innebära utkonkurrerande av dagstidningar och därmed en minskad mediemångfald.