När ledamöterna får välja: Livsmedelsförsörjning, skog och klimat

Coronakrisen satte fokus på den inhemska livsmedelsproduktionen och förmågan att försörja befolkningen om möjligheterna till import begränsas av olika orsaker. Den här diskussionen gör, inte oväntat, avtryck när Altinget bad partiernas talespersoner i miljö- och jordbruksutskottet reflektera över riksdagsåret som gått och kring vilka politiska frågor de vill driva under det kommande riksdagsåret.

MP och KD: Svensk livsmedelsproduktion

Både Miljöpartiets Maria Gardfjell och Kristdemokraternas Magnus Oscarsson lyfter den inhemska livsmedelsproduktionen – självförsörjningen – i sina respektive debattartiklar.

Sverige behöver en ökad livsmedelsproduktion, skriver Oscarsson som kallar regeringens politik för kontraproduktiv "med ett ständigt flöde av initiativ för ökade kostnader och byråkrati för den som dristar sig till att driva jordbruk med livsmedelsproduktion". 

Maria Gardfjell kritiserar inte regeringspolitiken, men för fram MP-ståndpunkten att det behövs ett självförsörjningsmål på 80 procent och "ett brett reformpaket för att göra det svenska lantbruket mer robust".

C: Pengar i tid till bönderna

Även Centerpartiets Ulrika Heie lyfter jordbruket och den inhemska produktionen, men passar framför allt på att ge regeringen en rejäl känga för oförmågan på Jordbruksverket att få ordning på utbetalningarna av jordbruksstödet till lantbrukarna.

V: Bättre villkor för små lantbruk

Omsorgen om det svenska lantbruket och behovet av ökad inhemsk produktion kommer igen även hos Vänsterpartiets Elin Segerlind. Men här med fokus på att jordbruksstöden behöver göra om, så att det skapar goda förutsättningar även för "lokalt, småskaligt och ekologiskt jordbruk".

Ett rikt odlingslandskap, hav i balans och levande skogar är fokus för Vänsterpartiet, enligt Elin Segerlind. Även Sverigedemokraterna tar upp den svenska skogen, mer ut ett något annorlunda perspektiv än Vänsterpartiet.

SD: EU-problemen kräver nya ministrar

För Sverigedemokraterna är fokus på hur EU-politiken hämmar svenskt skogsbruk, men även hur EU:s gröna giv och den uppskruvade retoriken kring klimatet gör att EU-länderna kastar sig med huvudet före in in åtgärder som ska göra EU koldioxidneutralt så fort som möjligt.

"Dels kommer det att leda till nedsatt konkurrenskraft och därmed minskad välfärd jämfört med ett alternativt scenario, där man med omsorg väljer åtgärder som gynnar både klimat och konkurrenskraft." skriver Mats Nordberg och Staffan Eklöf som anser att den enda vägen framåt är konservativa ministrar som förhandlar för Sverige och andra länder i Bryssel.

S: Gröna given är svaret

Även Socialdemokraterna väljer att sätta sitt fokus något utanför riksdagsutskottets ramar – på EU-politiken och på klimatfrågan. För de sex Socialdemokraterna i miljö- och jordbruksutskottet är inte EU:s gröna giv något hot, som för SD, utan "Europas svar på de många utmaningar som vi, tillsammans med resten av världen, står inför."

M: Vill ha kraftfullare klimatåtgärder

Moderaterna anklagar regeringen för en ineffektiv och otillräcklig klimatpolitik. De fyra M-ledamöterna skriver att tempot i klimatomställningen måste öka och lyfter fram tre prioriterade områden: Elektrifiering, biobränslen och koldioxidlagring.

"Coronapandemin har inte gjort klimatarbetet mindre angeläget. Däremot ställer krisen ännu tydligare krav på att prioritera rätt åtgärder eftersom det ekonomiska läget är ansträngt." skriver M-ledamöterna.

L: Vi måste tala om vargen

Liberalernas ledamot Nina Lundström väljer att fokusera på en enskild fråga: Rovdjurspolitiken. Diskussionen om vargen började återigen stiga till ytan under våren i miljö- och jordbruksutskottet. Dialogen i rovdjursfrågorna måste bli öppnare, enligt Lundström.

"Dialog är viktigt i den regionala förvaltningen men dialog och öppenhet borde även genomsyra riksdagens arbete nationellt i en fråga som ständigt återkommer." skriver hon.