Debatt

L: Behövs mer öppenhet och dialog i rovdjursdebatten

DEBATT. Målet i vargfrågan bör vara att vargens rätt att existera värnas samtidigt som samhället löser problemen som kan uppstå. Det krävs en mer öppen dialog i riksdagens arbete med rovdjursfrågor, skriver Nina Lundström (L). 

Vargarna i varghägnet på Kolmårdens djurpark, 2016.
Vargarna i varghägnet på Kolmårdens djurpark, 2016.Foto: Anders Wiklund/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Nina Lundström (L)
Riksdagsledamot och talesperson i miljö- och jordbruksfrågor


Riksdagsledamöter gör ofta avvägningar mellan olika intressen inför beslut och så även i frågor som under lång tid präglats av debatt och konflikter. Rovdjursfrågan är en ständigt återkommande fråga för riksdagens ledamöter. 

Ett exempel från Tyskland

Internationellt sett och inom EU finns det länder med betydlig större förekomst av rovdjur och varg än i Sverige. I tätbefolkade Tyskland finns i dag 1 350–1 950 vargar i 140 revir.

Vetenskapsradion Klotet beskrev i ett reportage 2014 hur en tidigare vargjägaren, i en av Tysklands delstater, ändrat uppfattning och nu såg vargen som en samarbetspartner som gjort hans jobb lite enklare. Enligt honom höll vargen rådjur och annat småvilt i schack, som annars hade ätit upp unga trädplantor. Jägaren påtalade att samexistensen berodde på att den tyska vargen har fått lärt sig att hantera människor och den ständiga mänskliga närvaron på ett annat sätt än i det glest befolkade Skandinavien. Han menade också att tyska jakthundar inte dödas på grund av deras jaktmetoder. Tack vare elstängsel och boskapsvaktande hundar hindras vargangrepp på får hos yrkesmässiga fåruppfödare.

Debatten har sedan programmet gjordes fått nya dimensioner även i Tyskland och i dag finns organisationer som är starka pådrivare för jakt på varg och motståndet mot en kraftig utökning av antalet vargrevir debatteras.

Mellan ytterligheterna

Mellan dessa ytterligheter finns de som tycker att varg ska finnas även i Sverige men att åtgärder måste sättas in om vargen kommer för nära människans bostad eller hotar tamboskap. 

Nina Lundström (L)
Riksdagsledamot och talesperson i miljö- och jordbruksfrågor

Debatten kring vargen är således inte unik för Sverige. Medborgarnas syn på rovdjurspolitik skiljer sig åt även här. Å ena sidan finns varma anhängare som värnar varje enskild varg som existerar.  Å andra sidan finns de som inte vill se någon frilevande varg då vargen anses hota jaktmöjligheten på vilt och hotar jakthundarna. Mellan dessa ytterligheter finns de som tycker att varg ska finnas även i Sverige men att åtgärder måste sättas in om vargen kommer för nära människans bostad eller hotar tamboskap. 

Riksdagen har att hantera en situation där spännvidden i åsikter är stor. Starka lobbyorganisationer finns här liksom i andra länder. Men det finns också till exempel medborgare bosatta på landsbygden, nära vargrevir, som engagerat argumenterar för vargens rätt till existens. Alla är inte rädda för vargen.

Bred utfrågning önskvärt

Riksdagen har nyligen debatterat och beslutat om rovdjurspolitiken och vargfrågan. Ett nyligen väckt utskottsinitiativ om vargfrågan innebär dock att miljö-och jordbruksutskottet fortsätter diskutera åtgärder som rör vargen.

I diskussionerna i riksdagen påtalas ofta vikten av dialog med lokalbefolkningen. Det saknas dock en bred dialog när utskottet i riksdagen bereder frågor som rör rovdjur och vargens existens. Det vore önskvärt nu med en bred utfrågning där både de som riktar kritik mot förvaltningen av varg, samt de som är positiva, kan höras. Myndigheter och forskare behöver självfallet ge sin syn.

Öppnare dialog i arbetet

Målet bör vara en lösning där vargen rätt att existera värnas samtidigt som samhället måste lösa de problem som kan uppstå om vargen och människan hamnar i konflikt i ett geografiskt område. Den regionala förvaltningen är viktig. Dialogen med medborgarna behövs för att ta hänsyn till de lokala förutsättningarna.

Det vore därför välkommet med en mer öppen dialog i riksdagens arbete. Miljö-och jordbruksutskottet behöver lyssna in brett. Varför inte göra hearingen öppen för allmänheten? Dialog är viktigt i den regionala förvaltningen men dialog och öppenhet borde även genomsyra riksdagens arbete nationellt i en fråga som ständigt återkommer.

Vi i riksdagen behöver lyssna brett och själva utöva dialog. Därefter kan bedömningar göras om det behövs ytterligare åtgärder – och i så fall vilka åtgärder.

Nämnda personer

Nina Lundström

Tidigare riksdagsledamot (L)
Magister i företagsekonomi (Stockholms uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00