"För mycket arbete går till att minimera negativa effekter av EU-förslag"

Mycket av miljö- och jordbruksutskottets verksamhet styrs av EU-regler och därmed handlar mycket om hur utskottet ska förhålla sig till nya EU-regelförslag. Detta riksdagsår utgjorde inget undantag. Alldeles för mycket av vårt arbete går åt till att minimera negativa effekter av EU-förslag.

"Hotar svenskt skogsbruk"

Årets EU-förslag hotar att ännu mer än tidigare begränsa våra möjligheter att bedriva svensk politik i Sverige. EU-kommissionen planerar förändringar som kommer att leda till större kostnader och ett än mer federalt EU. Vi gläder oss över att vi har lyckats samla en majoritet med M, KD, L och C bakom ett svenskt nej till förslaget om hur skogsbruk ska drivas för att räknas som hållbart vid fondplaceringar, den så kallade Taxonomin. Definitionerna riskerar att omöjliggöra rationellt skogsbruk.

Även andra EU-förslag hotar svenskt skogsbruk. Förslagen verkar grundas i framförallt tyska förhållanden med huvudsakligen offentligägda skogar och tar inte hänsyn till att Sveriges skogar till största delen är privatägda. Att begränsa skogsbruk är i Tyskland mest en budgetfråga, men i Sverige en fråga om jordbrukets, skogsindustrins och landsbygdens framtid. Inte minst EU-kommissionens förslag till hållbarhetsstrategi uppvisar stora brister i de här frågorna.

Dubbelt sorgligt

Det är å andra sidan frustrerande att beslutet om stora satsningar på klimat och miljö, EU:s så kallade Gröna giv, inte kunde invänta kommissionens analys av vad coronakrisen för med sig. Den uppskruvade retoriken kring klimatet gör att EU kastar sig med huvudet före in i åtgärder som ska göra EU koldioxidneutralt så fort som möjligt. Olika aktörer bjuder över varandra i hur mycket och hur fort.

Årets EU-förslag hotar att ännu mer än tidigare begränsa våra möjligheter att bedriva svensk politik i Sverige.

Staffan Eklöf och Mats Nordberg (SD)
Riksdagsledamöter

Det är dubbelt sorgligt. Dels kommer det att leda till nedsatt konkurrenskraft och därmed minskad välfärd jämfört med ett alternativt scenario, där man med omsorg väljer åtgärder som gynnar både klimat och konkurrenskraft. Dessutom kommer det att leda till att klimatpolitiken misslyckas.

En realistisk klimatpolitik

Sveriges och EU:s utsläpp är marginella i ett globalt perspektiv. Från 2018 till 2019 ökade Kinas utsläpp mer än EU minskade sina. Och den 4 juli fick man höra i Vetenskapsradion Klotet (SR) att EU minskar kolanvändningen ordentligt men att det isolerat inte spelar någon roll, eftersom Asien ökat med motsvarande tio gånger den minskningen. Dessutom binder Kina upp U-länder genom att erbjuda kolkraftverk till deras uppbyggnad av landet. Kolkraftverk med flera decenniers livslängd. EU:s minskade kolförbrukning kan också leda till att kolet blir billigare för Asien, eftersom efterfrågan minskar.

Utveckling av fossilfri energiteknik som prismässigt kan konkurrera med kol i Asien och stöd av U-länder att välja en grön väg i sin uppbyggnad är delar i en realistisk klimatpolitik, som har förutsättningar att lyckas och dessutom inte förstör EU:s ekonomier.

Krävs konservativa ministrar 

Slutligen kommer krisbudgeten för EU på 750 miljarder euro, med bidrag på 500 miljarder, att leda till stora steg mot en federal stat. Svenska skattebetalare kommer dessutom att få betala stora delar av det svenska makt-frånsägandet. Den tyske utrikesministerns Maas uttalande inför det tyska ordförandeskapet visar vad det handlar om. ”Vi vill använda denna aldrig förut skådade kris för att sätta i gång aldrig förut skådade förändringar.”

Någon riktig ordning blir det inte förrän det sitter konservativa ministrar och förhandlar för Sverige och andra länder i Bryssel.