C: Regeringen har misslyckats – det visar sjabblet med jordbruksstödet

Inför 2020 kunde vi från Centerpartiet stolt presentera budgetsatsningar på hundratals miljoner för att skapa bättre villkor för livsmedelsproducenter och lantbrukare. Det handlade om regelförenklingar, livsmedelsexportprogram med fokus på små och medelstora företag, vildsvinspaket, mer pengar till forskning och innovation och mycket mer. Det skulle nu bli mer verkstad inom livsmedelsstrategins ram.

Så slog coronakrisen till över hela världen och vi stod inför stora utmaningar på många områden och krisen har drabbat stora delar av vårt samhälle. Aldrig tidigare har det lagts så många ändringsbudgetar på riksdagens bord som under senvåren och försommaren 2020, åtminstone inte i modern tid. Många miljarder har satsats för att ta oss igenom den här krisen.

Sjukvården har utsatts för enorma påfrestningar, lågkonjunkturen har drabbat hårt och för vissa branscher har det närmast varit näringsförbud.

Upp till bevis

De gröna näringarna och hela livsmedelskedjan är en oerhört viktig sektor, hela tiden, men kanske ännu mer i tider av kris. Det var ett antal utmaningar som akut skulle lösas i våras. Inte minst tillgång till arbetskraft när vårbruket drog igång med full kraft.

Regeringen har pekat på Jordbruksverket men faktum är att myndighetens strul har pågått ända sedan Socialdemokraterna flyttade in i Rosenbad för drygt sex år sedan.

Ulrika Heie (C)
Ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

Enskilda företag har drabbats hårt på olika sätt, men i stort har lantbruket klarat sig under krisen och nu skördas det för fullt för att vi ska ha mat på bordet framöver.

Det vi nu lärt oss i den här krisen måste omsättas i politiska reformer framöver. En säkrad och ökad livsmedelsproduktion är avgörande för hela vårt samhälles robusthet. Det finns en bred parlamentarisk uppslutning om att den svenska matproduktionen ska öka och det är bra. Men nu är det upp till bevis för alla partier att så ska ske.

Tonläget har dämpats

Det finns anledning att kritisera regeringen för att inte göra tillräckligt. Under brinnande coronapandemi lovade landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) att regeringen skulle göra det som krävs för att säkra förmågan till livsmedelsförsörjning i Sverige, men efter att toalettpappershyllorna fyllts på i butikerna så har tonläget dämpats högst betänkligt. Detta trots att Sverige alltjämt har en självförsörjningsgrad av livsmedel som endast uppgår till 50 procent.

Sjabblet med jordbruksstöd

Ett exempel på hur regeringen misslyckats med att erbjuda Sveriges bönder rättvisa konkurrensvillkor är sjabblet med utbetalningarna av jordbruksstöd. I utskottet har vi haft både landsbygdsministern och generaldirektören från Jordbruksverket. De har fått svara på frågor om varför utbetalningarna av jordbruksstöd inte fungerat, varför många lantbrukare – ofta med små marginaler – har fått vänta i flera år på pengar som de är berättigade till, varför myndighetens utbetalningsprognoser kunnat slå flera hundra miljoner kronor fel på bara några månader samt hur det kommer sig att de svenska sanktionerna gentemot EU tillåtits bli så höga.

Ta ett ordentligt omtag

Regeringen har pekat på Jordbruksverket men faktum är att myndighetens strul har pågått ända sedan Socialdemokraterna flyttade in i Rosenbad för drygt sex år sedan.

Regeringen har visserligen organiserat om på Jordbruksverket och myndigheten har tillsammans med länsstyrelserna fått ökade resurser för att komma till rätta med problemen. Men att alla problem går att lösa med mer pengar stämmer tyvärr inte. Problemen är mer omfattande än så, vilket både Statskontoret och Riksrevisionen har pekat på.

Jag skulle vilja uppmana landsbygdsministern att ta ett ordentligt omtag nu när en ny gemensam jordbrukspolitik gläntar i dörren.

Stärk livsmedelsförsörjningen

EU:s nya budget är nu beslutad och nu ska den formas nationellt. Detta blir en av höstens utmaningar. Det handlar om mycket pengar, tiotals miljarder varje år. De pengarna är helt avgörande för att vi ska kunna ha en inhemsk livsmedelsproduktion och klara våra miljömål.

Visst kan vi diskutera hur enskilda budgetposter om tio miljoner kronor ska hanteras i framtiden, men först behöver vi ta en ordentlig diskussion om inriktning på nästa jordbrukspolitik. Här finns utrymme för många nationella prioriteringar inte minst den som rör hur vi kan stärka den svenska livsmedelsförsörjningen.