Debatt

Lärarförbundet: Svensk skola är satt på svältkost

DEBATT. I dag, den 5 oktober, på världslärardagen uppmärksammas alla barns rätt till utbildning av hög kvalitet och lärares avgörande roll för samhällsutvecklingen. I många länder är utbildnings-situationen urusel, men Sverige ligger långt ifrån toppen när det gäller att ge resurser till skolan. Det skriver Johanna Jaara Åstrand.

"Den krassa sanningen är att sett per elev har skolkostnaden i Sverige varit mer eller mindre konstant sedan 2007."
"Den krassa sanningen är att sett per elev har skolkostnaden i Sverige varit mer eller mindre konstant sedan 2007."Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet


Under ett år där pandemin har stängt länder, skolor och satt människor i karantän är det viktigare än någonsin att stå upp för rätten till utbildning genom att främja lärarprofessionens status och utveckling.

Nyligen visade en rapport från OECD att coronavirusets effekter på utbildningssystemen globalt riskerar att sinka den ekonomiska utvecklingen under flera generationer. Men det räcker självfallet inte med att hålla skolorna öppna. De måste ges resurser också.

Likvärdigheten försämras

I Sverige ska vi definitivt vara stolta över att vi lagstadgat rätten till likvärdig utbildning och i styrdokument slagit fast att skolan ska ge alla elever samma chans oavsett var man bor eller vilka föräldrar man har. Det är långt längre än vad många länder runt om i världen har kommit.

I den kontexten är det därför djupt oroväckande att årets statsbudget under de kommande tre åren i praktiken innebär minskade generella statsbidrag till kommunerna med 17 miljarder. 

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet

Men tyvärr rör vi oss åt fel håll. Trots den självklara målsättningen, så har likvärdigheten i svensk skola försämrats under hela 2000-talet, lärares arbetsbelastning har aldrig varit högre och lärarbristen aldrig varit större. Hur kan det här komma sig när internationella jämförelser ofta gör gällande att svensk skola är förhållandevis välfinansierad och ser ut att lägga någonstans mellan 20 till 30 procent mer per elev än genomsnittet?

"Mindre än genomsnittet"

Svaret är att skenet bedrar. Svensk skola är inte så välfinansierad som jämförelserna mellan länder tenderar att ge intryck av. Våra synbart höga utbildningskostnader är snarare en konsekvens av en hög BNP i sig, än att Sverige skulle lägga mycket resurser på sin skola.

Johanna Jaara Åstrand.
Johanna Jaara Åstrand.
Foto: Lärarförbundet

Sverige är också ett glest befolkat land med många små skolor och höga skolskjutskostnader samt gratis skolmåltider. Den här typen av kostnader återspeglas inte i statistiken när länder jämförs. Tar man hänsyn till dessa kostnader så satsar Sverige i själva verket mindre än genomsnittet i OECD på själva kärnan i skolan, det vill säga undervisningen.

Inte heller när man jämför kostnadsökningar mellan länder så återger statistiken riktigt verkligheten. Sveriges skolkostnader har ökat med 3 procent mellan 2012 och 2017, medan OECD genomsnittet är 1,4 procent. Det låter ju positivt, men bakom siffrorna döljer sig det faktum att antalet elever har ökat med 1,4 procent i Sverige. Det är näst mest i hela OECD.

Tveklöst sämre arbetsmiljö

Den krassa sanningen är att sett per elev har skolkostnaden i Sverige varit mer eller mindre konstant sedan 2007. Ser vi till den behovsjusterade kostnaden per elev så har den till och med sjunkit med några procentenheter. Sverige ligger alltså under den genomsnittliga ökningen i både OECD och EU.

När resurserna inte håller jämna steg med elevtalsökningen går det såklart ut över lärarnas arbetssituation och elevernas chans till en likvärdig utbildning. Det är den effekten som vi ser i svensk skola nu. För eleverna innebär det att de i störst behov av stöd släpar efter mer. För lärarna innebär det större elevgrupper, fler lektioner, minskat kringstöd och färre kollegor.

Alla faktorer som tveklöst leder till försämrad arbetsmiljö, försämrade kunskaper och sämre ekonomisk utveckling.

Omfattande nedskärningar

I den kontexten är det därför djupt oroväckande att årets statsbudget under de kommande tre åren i praktiken innebär minskade generella statsbidrag till kommunerna med 17 miljarder. Nedskärningarna är redan omfattande i de kommunala verksamheterna. Uppsägningarna har börjat breda ut sig och även lärare drabbas.

God utbildning kan inte garanteras

God utbildning för alla – det är ett av målen i Agenda 2030 och som Sverige förbundit sig att följa. Men i dag på Världslärardagen finns det skäl att påminna om att vi inte längre kan slå oss för bröstet och säga att vi är på god väg. Svensk skola och utbildning har börjat sättas på svältkost och då får vi oundvikligen en skola där inte alla garanteras en god utbildning.

Nämnda personer

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande Sveriges lärare
Lärare (Umeå uni. 1996)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00