Kuylenstierna: Att täcka budgethål med EU-pengar är ingen storsatsning

När omkring 35 miljarder kronor betalas ut som bidrag till den svenska staten ur EU:s återhämtningsfond RRF under de kommande åren ska minst 37 procent, runt 13 miljarder, gå till klimatsatsningar, enligt lagtexten.

Men regeringens plan för klimatmiljarderna är redan satt på pränt, genom att de tretton miljarderna är tänkta att fördelas ut på budgetssatsningar som lanserades i samband med förra årets budgetproposition. Det tilltaget väcker emellertid kritik, bland annat från delar av Klimatpolitiska rådet.

I förra veckans rapport som gick igenom regeringens förda politik var formuleringarna inte särskilt explicita, men rådets ordförande Johan Kuylenstierna menar att budskapet ändå är tydligt nog.

– Det är klart att om vi å ena sidan säger att regeringen behöver tillföra ytterligare resurser för att stärka det här arbetet, så är det en ganska tydlig signal att det inte är ett sätt att tillföra ytterligare resurser om man tar andra resurser som man får för att stärka det arbetet, till att täcka hål i det man redan har beslutat, säger han till Altinget.

Enligt uppgift ska det ha förts diskussioner i rådet om att det klingar falskt att tala om att regeringen gör historiska satsningar, när Sverige i själva verket inte betalar ur egen ficka?
–  Vi har inte uttryckt oss så. Det vi har konstaterat är att vi behöver stora satsningar för att nå målen, det är vårt budskap. Och om man då väljer att använda resurser som skulle kunnat bli ytterligare satsningar och en ytterligare förstärkning, till att istället täcka budgethål till det man har beslutat, så är det klart att det inte kan översättas till en storsatsning. Precis som vi väldigt tydligt säger att när de pratar om ”en stark grön återhämtning” och det är tio miljarder som direkt kan taggas till detta av det som de ca 100 som de satsar på återhämtning, så är det inte i linje med den retoriken.