SKR och regeringens satsning på primärvården –”rörliga läkare” ett problem
Regeringen och SKR har presenterat årets överenskommelse för riktade bidrag till sjukvården. Bland annat satsas nära 3,2 miljarder på nära vård med primärvården som nav. Att många läkare flyttar runt mellan vårdcentraler skapar problem, enligt Marie Morell (M), SKR.

Marie Lundahl
Reporter och redaktörRegeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har presenterat årets fyra överenskommelser om hur de 11 miljarder i riktade insatser från höstbudgeten ska fördelas under 2022.
Nära 3,2 miljarder kronor satsas på utvecklingsområdet Nära vård. Nytt för i år är fokus på behovet av fler verksamhetsförlagd utbildning (VF) – praktikplatser – för sjuksköterskor.
– Vi behöver få mer kunskap om hur stort problemet är och hur det förhindrar att sjuksköterskestudenter inte kan fullfölja sin utbildning, säger Marie Morell (M), ordförande för SKR:s sjukvårdsdelegation, till Altinget.
Inom ramen för överenskommelsen för en god och nära vård satsas nu 250 miljoner kronor till fler VFU-platser.
Av regeringens totala satsning på utvecklingsområdet avsätts 200 miljoner kronor till regionerna för arbete med att utveckla funktionen fast läkarkontakt i primärvården. Men enligt Morell är detta inte helt lätt att skapa den önskade kontinuiteten.
– Det finns en rörlighet på läkarsidan. Man flyttar mellan olika vårdcentraler och då blir det ett problem för patienten, om den ska flytta med eller inte. Och vårdcentralernas bemanning kan bli svajig när läkare flyttar runt, säger hon.
Ett annat dilemma är att många fast anställda läkare väljer att arbeta deltid.
– Det blir en stor flaskhals och skapar en bristsituation, säger Marie Morell.
Men enligt Marina Tuutma, ordförande Svenska distriktsläkarföreningen och andre vice ordförande i Sveriges läkarförbunds förbundsstyrelse tvingas läkare att ”röra på sig” eller arbeta deltid för att mäkta med sina tjänster.