KD: Inför planeringsstimulans för ökat bostadsbyggande

DEBATT. Kommunerna har en nyckelroll i bostadsbyggandet, men arbetet hämmas och snedvrids till följd av ekonomiska incitament och regelmässiga hinder. Vi vill införa en planeringsstimulans som kompenserar delar av kommunernas kostnader för den extraplanering som behövs, skriver Larry Söder (KD).

Larry Söder (KD)
Riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson


Det behöver byggas 65 000 bostäder per år fram till 2027, enligt Boverkets prognoser. Samtidigt är utfallet för 2019 och prognosen för 2020–2021 en byggtakt som är 29 procent lägre. Och det är mer regel än undantag att bostadsbyggandet släpar efter efterfrågan. Bakom siffrorna finns familjer och andra hushåll som inte kan få den bostad de drömmer om, som måste bo trängre eller som inte får möjlighet att låta barnen springa på gräsmattan. Ett grundproblem för detta är kommunernas planering och marktillförsel.

Kommunernas nyckelroll

Inga bostäder kan byggas i en tätort eller stad om det inte finns en gällande detaljplan. Kommunerna har därför en nyckelroll när det kommer till att tillgodose det behov som finns av detaljplaner och byggbar mark. Men arbetet hämmas och snedvrids till följd av både ekonomiska incitament och administrativa- och regelmässiga hinder och kostnader.

Kommunen står som den viktigaste ägaren av exploaterbar mark, enligt en rapport från Konkurrensverket. Kommunernas tilldelning och försäljning av mark spelar en central roll i att styra det potentiella byggandet, vilket samtidigt påverkar prisbilden. Om kommunerna ”håller inne” på potentiellt byggbar mark leder det till att befintlig byggbar mark ökar i värde. Det i sin tur innebär att bara en viss typ av projekt blir lönsamma, samt att en del medborgares preferenser av boendetyp inte tillgodoses.

"Med handbromsen uppdragen"

Trots att det kan tyckas självklart att kommunerna borde planera för den prognostiserade efterfrågan av bostäder, brukar det hävdas av kommunen att planeringsresurserna och pengarna inte räcker till. Till planering av bostäder tillkommer också kringkostnader när gator och vägar behöver byggas ut, liksom förskolor och skolor, vilket gör att trösklarna för att planera nästa bostadsområde höjs. Sammantaget innebär det att kommunerna hanterar byggplanerna med handbromsen uppdragen.

70 procent vill bo i hus

Den andra effekten, som också syns tydligt i byggstatistiken, är att flerbostadshus premieras över småhus när kommuner ska ”maximera” nyttan av sina planeringsresurser. Småhus utgör endast cirka 20 procent av nyproduktionen i Sverige, medan den utgör cirka 40 procent av nyproduktionen i EU. Detta samtidigt som 70 procent av 25 till 49-åringar föredrar att bo i en villa eller radhus, enligt en undersökning från Demoskop 2019.

För kommuner med mycket egen mark i områden med högt exploateringstryck finns ett starkt kommunalekonomiskt intresse att ta fram detaljplaner som ger höga intäkter till kommunen. Flerfamiljshus, särskilt bostadsrätter, i attraktiva lägen ger mest intäkter till kommunerna per detaljplan.

Ekonomiska muskler saknas

Småhusbyggandet hämmas också av att planarbetet i kommunerna ofta bygger på att en eller flera exploatörer driver detaljplanearbetet i samarbete med kommunen. Kommunen startar sällan upp planarbetet utan tänkt exploatör, vilket flerbostadshusbyggare oftast är.

Men småhusbranschen är mycket fragmentiserad och spridd på många mindre aktörer. De saknar därför många gånger ekonomiska muskler och resurser för att köpa mark och gå in i ett mödosamt planarbete med kommunen.

Därtill missgynnas småhusbebyggelsen av en ”underplanering” av byggbar mark, delvis som effekt av att ökad tillgång på byggbar mark för med sig ett lägre marknadspris. En begränsad tillgång på byggbar mark fortsätter därför stimulera en marknad där flerbostadshus gynnas medan småhusbebyggelsen släpar efter.

Behövs ett nyproduktionsmål

Det låga utbudet har synts tydligt under coronapandemin. Efterfrågan har vida överstigit tillgången på småhus, vilket bidragit till en prisuppgång på över 11 procent senaste året. Detta följer en trend som pågått under en längre period och drivs av framför allt två faktorer: dels svenskarnas tydliga vilja att bo i radhus eller villa, dels att själva utbudet är för lågt sett till hur stor efterfrågan är.

Kristdemokraterna menar därför att det behövas ett specifikt nyproduktionsmål för olika boendeformer, så att en viss andel av det kommande behovet tillgodoses av småhus, flerfamiljshus och hyresrätter.

I dag tas ingen hänsyn till detta. I ett första steg behövs en bättre koll på kommunernas planberedskap. Därför bör också länsstyrelserna få i uppdrag att kartlägga kommunernas planberedskap för antalet lägenheter och upplåtelseformer, i syfte att få underlag för en nationell analys och jämförelse mellan kommuner.

KD föreslår planeringsstimulans

Kristdemokraterna menar också att Länsstyrelsen bör ges i uppdrag att regelbundet kartlägga potentiellt byggbar mark i kommunerna. Syftet är att identifiera sådan mark där förutsättningarna för ett byggande kan finnas och upprätta ett register som är till allmän beskådning. Men detta löser inte den finansiella hämskon.

Kristdemokraterna vill därför också införa en planeringsstimulans, på 100 miljoner kronor per år, som kompenserar delar av kommunernas kostnader för den extraplanering som behövs. Planeringsstimulansen ges till de kommuner som utökar sin planläggning för att möta den lokala efterfrågan. På så vis kan människors boendedrömmar realiseras i större utsträckning.

Forrige artikel Utredare: Kommunerna ska öka antalet barn som går i förskolan Utredare: Kommunerna ska öka antalet barn som går i förskolan Næste artikel "Förslag om utökad skyddsjakt på varg kan strida mot EU-rätten"
Forskare: Information om vaccin riskerar minska social distansering

Forskare: Information om vaccin riskerar minska social distansering

DEBATT. När vaccinationsprogrammet fortskrider och slutet på pandemin känns närmare, riskerar åtgärder som bygger på frivillig social distansering bli mindre effektiva. Strikta restriktioner kan krävas tills att vaccinen på allvar nått ut, skriver fyra forskare.