Karlsson (S): Brutalt bakslag för socialdemokratisk fördelningspolitik

DEBATT. Höj skatten på kapitalinkomster för att neutralisera den fördelningspolitiska effekten av den avskaffade värnskatten, skriver Niklas Karlsson (S).

Niklas Karlsson (S)
Riksdagsledamot och ordförande för Socialdemokraterna i Skåne

 

Avskaffandet av värnskatten gynnar de redan välbärgade. Det får omedelbara och negativa fördelningspolitiska effekter. I en tid då högkonjunkturen har nått sin kulmen, tillväxten börjar mattas av och prognosen för arbetslösheten är betydligt högre än tidigare, sänks skatten med över 6 miljarder kronor för dem med inkomster över 60 000 kronor i månaden.

Det var Liberalernas viktigaste krav för att gå med på januariavtalet och blev då en förutsättning för att Sverige överhuvudtaget skulle få en regering på plats.

Pension är ingen välgörenhet

För en socialdemokratisk fördelningspolitik är det däremot ett brutalt bakslag. Ojämlikheten ökar ytterligare och resurserna som blir över för att satsa på äldreomsorgen, sjukvården, skolorna och höjda pensioner är alltför små.

Redan innan värnskatten avskaffas är inkomstskillnaderna rekordhöga. De mest välbärgade lever i ett allt större överflöd. En tiondel av befolkningen får ut lika mycket efter skatt som halva Sveriges befolkning får ut tillsammans. Många äldre lever på fattigdomsgränsen med pensioner på mindre än hälften av sin slutlön.

Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige. Pension är ingen välgörenhet. Det är lönen för att efter ett helt arbetsliv ha bidragit till att bygga det här landet.

Rekordhöga skillnader

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är det den kraftiga ökningen av kapitalinkomsterna som ligger bakom de rekordhöga inkomstskillnaderna. År 2015 uppgick kapitalinkomsterna till 340 miljarder kronor, vilket är fem gånger så mycket som ett par decennier tidigare.

Undviker statlig inkomstskatt 

Sverige har i dag mycket låga skatter på kapital och förmögenheter.

Inkomster av kapital beskattas lägre än lönerna. Det får fördelningspolitiska konsekvenser. Det är alltså inte enbart löneskillnaderna mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare som ligger bakom de ökande klyftorna i Sverige.

Den ekonomiska ojämlikheten förvärras av att höginkomsttagare aktivt kan skatteplanera genom att flytta sina inkomster från löneinkomst till kapitalinkomster, som aktieutdelningar och reavinster vid andelsförsäljningar. På så sätt kan man undvika eller minimera statlig inkomstskatt på inkomster över brytpunkten.

Starkt ifrågasättas

Beskattningen av kapitalinkomster har historiskt byggt på antagandet att det huvudsakligen rör sig om tillfälliga inkomster. Därav den lägre beskattningen.

För vinster vid fastighets- och bostadsrättsförsäljningar stämmer detta fortfarande. Men för vinster vid aktieutdelningar och andelsförsäljningar kan denna ”historiska sanning” starkt ifrågasättas.

Fylla på sparkontot

Beslutet att avskaffa värnskatten är svårsmält. Det är pengar som hade behövts för att stärka välfärden och för att göra ett ordentligt omtag av pensionerna.

I stället stärks nu ekonomin för de med de allra högsta inkomsterna med motiveringen att fler kommer att eftersträva högavlönade jobb och att konsumtionen kommer att öka. Men sannolikheten för ökad konsumtion är betydligt större när låg- och medelinkomsttagare får ökad inkomst, än när högavlönade ges möjlighet att fylla på sparkontot.

Vanligt folk

Krav på höjda kapitalskatter är välgrundade och lätta att motivera. Låt utrymme skapas och investera i politiska reformer för ett jämlikt samhälle. Det skulle innebära en tydlig omfördelning från den allra rikaste eliten till välfärdssatsningar och ökad frihet för vanligt folk.

Forrige artikel Debatt: Nationell anhörigstrategi måste omfatta alla anhöriga Debatt: Nationell anhörigstrategi måste omfatta alla anhöriga Næste artikel Frälsningsarmén: Inför en garanti för vårdresultatet Frälsningsarmén: Inför en garanti för vårdresultatet
M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

DEBATT. Kulturen bör ses som en naturlig del i totalförsvaret. Vi anser att Rekryteringsmyndigheten, i sitt krigs- och krisplaceringsarbete, ska få uppdraget att även inkludera kulturarbetarna, skriver fem Moderater i kulturutskottet.