Historiskt nej leder tillbaka till ruta ett

OMRÖSTNING. Ulf Kristersson (M) är den första statsministerkandidat som blivit nedröstad i riksdagen. Avgörande för fortsättningen blir hur allianspartierna hanterar nederlaget.

Talmansrundor, sonderingar och pressträffar har avlöst varandra de senaste veckorna utan att Sverige har kommit närmare en regering. Till slut beslöt talmannen att ett namn skulle prövas skarpt i kammaren. Ulf Kristersson fick chansen och valde att gå fram med en M-KD-regering efter att C och L tackat nej till att vara med. Värre för Kristersson var att C och L nu också röstat nej till honom som regeringschef genom att trycka på nej-knappen. Totalt röstade 195 ledamöter emot och 154 ledamöter för.

Läs också: Regeringsbildningen kommer att leda till svekdebatt

Det gör att Ulf Kristersson blir historisk som den första statsministerkandidat som har blivit nedröstad i riksdagen. I samma stund blev också talmannen Andreas Norlén historisk som den förste talmannen att lägga fram ett förslag till riksdagen som sedan har röstats ned. 

Kan leda processen framåt 

Förhoppningen är att Kristerssons misslyckande ska leda processen framåt. Dels genom att det blivit tydligt att en alliansregering som blir beroende av SD inte längre finns som ett alternativ. Dels genom att partierna ska känna en strävan efter att lösa situationen då en nyvalssituation har ryckt närmare. Efter fyra misslyckade statsministeromröstningar i riksdagen blir det per automatik extra val. 

Läs också: Politikerna trampar in på okända stigar

Tillbaka på ruta ett  

I praktiken är vi dock tillbaka på ruta ett. På söndag är det 10 veckor sedan valet och någon möjlig regering finns inte i sikte. Talmannen började processen med sonderingsuppdrag de första veckorna. Efter att dessa varit fruktlösa testade han gruppsamtal med olika potentiella regeringskonstellationer. Inte heller dessa renderade någon ny regering. Därför testade talmannen att lägga fram Ulf Kristerssons namn som kandidat.

Läs också: Regeringsbildning kan ta tid – fråga Nordirland   

När det nu har misslyckats är det svårt att sia om vad talmannens nästa drag blir. Stefan Löfven (S) har sagt att han inte vill prövas i kammaren, om inte förutsättningarna ändras. I klartext betyder det att han vill ha med Centerpartiet och Liberalerna i sitt regeringsunderlag.  

Läs också: Löfvens lycka eller rävsax – får inte avgå

C och L drömmer dock fortfarande om en alliansregering med stöd över blockgränsen, men det har Alliansens statsministerkandidat Ulf Kristersson avvisat. Det är inte troligt att han skulle vara mer på pigg på den idén efter att Annie Lööf och Jan Björklund röstat nej till honom i dag. 

Chicken race

Det som blir avgörande är hur Alliansen tacklar resultatet. Om M och KD kan leva med att de fått ett nej i omröstningen, annars sjunger Alliansen definitivt på sista versen.  

I ett läge där Alliansen spricker finns inte längre C och L:s förstahandsalternativ på bordet. I det läget kan det bli lättare för dessa partier att byta sida och göra gemensam sak med Stefan Löfven.

Läs också: Risk för urvattnad budget och inställt jullov  

Regeringsbildningen framstår som ett chicken race. Alla partier vet att någon måste byta ståndpunkt vid en eller annan tidpunkt. Frågan är vem som tar första steget och om det blir ett kliv åt höger eller vänster?

 

Läs tidigare delar i regeringsbildningen:

Hur viktig är budgeten? (27 september)

Kristersson ska agera låssmed (2 oktober)

L och C säger nej till Kristerssons alternativ (13 oktober)

Talmannen tolkar skyndsamt långsamt (16 oktober)

Läget fortsatt låst – men Löfven fortsätter sondera (22 oktober)

Processtrid i regeringsbildningen (29 oktober)

Kristersson får chansen – C och SD avgör (5 november)

Kristersson tar med sig KD på mission impossible (12 november)

 

Forrige artikel Politikerna trampar in på okända stigar Politikerna trampar in på okända stigar Næste artikel Budgeten kan bli talmannens räddning Budgeten kan bli talmannens räddning
Här är alla 23 ministrar i nya regeringen

Här är alla 23 ministrar i nya regeringen

REGERING. Sveriges nya regering består av 23 ministrar, fem från Miljöpartiet och 18 från Socialdemokraterna. Det är lika många statsråd som i förra regeringen. Könsfördelningen är 12 kvinnor och elva män, vilket också är oförändrat jämfört med förra regeringen. Miljöpartiet får en minister mindre, Socialdemokraterna en mer.