Bolagen överdriver ofta gruvdriftens koppling till gröna omställningen

Både politiker och näringslivet har under senare år kopplat samman gruvverksamhet med en grön omställning av samhället. Gruvbranschens kampanj ”Mined in Sweden” formulerar det så här på sin hemsida:

”I dag står vi inför en elektrifierad framtid, och svensk gruvnäring spelar kanske sin viktigaste roll någonsin. Metaller och mineral har en central roll när vi ska ställa om till en hållbar värld.”

Det är sant att det finns ett samband. Sällsynta jordartsmetaller behövs i vindkraftverk och elbilarnas motorer. I elbilsbatterier används stora mängder litium, nickel och grafit. Koppar behövs överallt där det elektrifieras. Men samtidigt finns det anledning att syna de påstådda kopplingarna mellan nya gruvor och grön omställning.

Det är alltså långt ifrån självklart att vanadinet från Jämtland skulle användas för att lagra energi från sol- eller vindkraft.

Långt ifrån självklara kopplingar

Vanadin är ett exempel. Företaget Aura Energy vill öppna en gruva för bland annat vanadin i Oviken vid Storsjön i Jämtland. På sin hemsida skriver man att vanadin bland annat används för storskalig energilagring.

I dag används 85 procent av det vanadin som produceras för att framställa stållegeringar inte minst för byggbranschen. Det finns viss tillverkning av batterier som bygger på vanadin. Efterfrågan har ökat, men den amerikanska geologimyndigheten USGS konstaterar att de är dyra och att det finns andra konkurrerande teknologier. Det är alltså långt ifrån självklart att vanadinet från Jämtland skulle användas för att lagra energi från sol- eller vindkraft.

”Material som driver en grön, digital och säker framtid” är det budskap som möter den som besöker prospekteringsbolaget Leading Edge Materials hemsida. Företagets viktigaste projekt är planerna på en gruva för sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr norr om Gränna. Fyndigheten beskrivs som ”En av de viktigaste i världen för sällsynta jordartsmetaller”.

Begreppet ”sällsynta” är missvisande

Den amerikanska forskaren Julie Klinger undersöker utvinningen av sällsynta jordartsmetaller. I sin bok ”Rare earth frontiers” beskriver hon att begreppet ”sällsynta” är missvisande. Det finns ganska många och stora fyndigheter, men de inblandade bolagen tenderar att beskriva varje ny upptäckt som viktig för tillgången på dessa ämnen.

Totalt finns det drygt 500 000 ton sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr. Det kan jämföras med de kända tillgångarna i världen på ungefär 90 miljoner ton, enligt den amerikanska geologimyndigheten, då ingår inte flera nya stora fyndigheter som har tillkommit. Exempelvis redovisade LKAB nyligen att det finns 2,2 miljoner ton i den så kallade Per Geijer-fyndigheten i Kiruna.

Tidigare i år fick jag tillfälle att lyssna till Julie Klinger. En av de saker hon betonade var att även när det gäller dessa ämnen används en stor del till annat än grön omställning, inte minst finns det militära tillämpningar.

Företagens kopplingar inte alltid självklara

Märkligast är kanske att även brittiska företaget Beowulf Mining försöker visa på en koppling till den gröna omställningen. Företaget har länge arbetat med att starta en järnmalmsgruva i Kallak väster om Jokkmokk. ”Kallak representerar en potentiell källa till högkvalitativ järnmalm för fossilfri ståltillverkning i Norrbotten under decennier framöver.”

I dag finns det inget som tyder på att företaget kommer att tillverka de järnmalmspellets som krävs för den vätgasbaserade ståltillverkningen. Det är också intressant att jämföra volymerna. Räknar man generöst finns det en mineraltillgång på 170 miljoner ton i Kallak. LKAB:s fyndigheter uppgår till 6,1 miljarder ton.

Visst behövs det en hel del metaller för att kunna ersätta fossila bränslen med andra teknologier, men kopplingen till den gröna omställningen är inte alltid så självklar som företagen vill få oss att tro.