
I Boden pågår bygget av företaget Stegras vätgasbaserade stålverk för fullt. Den senaste uppgiften jag fått från företaget är att 3 500 byggnadsarbetare kommer att vara verksamma på industriområdet i Norra Svartbyn i år. 2026 ska produktionen vid stålverket starta. Stegra räknar med att 1 500 personer kommer att jobba där.
De tillfälliga behoven av bostäder ska främst lösas med så kallade ”entreprenörsboenden”. I klartext betyder det områden med baracker med en bostadsyta på omkring tio kvadratmeter. Flera sådana områden är på plats, men detta räcker inte. De senaste åren har en hel del villor köpts upp av företag för att hyras ut som personalbostäder. Månadshyror på 30 000 kronor och uppåt är vanliga.
Byggandet har stannat av
Men så behövs det förstås permanenta bostäder. Efter beslutet om stålverksprojektet har det för första gången på länge byggts bostäder i större omfattning i Boden. Sammanlagt handlar det om ungefär 400 bostäder. Det är ungefär en fjärdedel av det som skulle behövas för att nå upp till kommunens befolkningsmål om 31 000 invånare.
Just nu har byggandet stannat av. 2026, det år när produktionen vid stålverket ska starta, kommer inte en enda ny lägenhet att bli inflyttningsklar i Boden.
I Gällivare ska LKAB bygga sin första anläggning för att tillverka rent järn, så kallad järnsvamp, med hjälp av vätgas. Håller tidsplanen kommer ett beslut om miljötillstånd i slutet av nästa år och då kan det stora byggprojektet starta.
Bostadsbristen pekas ut
I höst har Gällivare och Kiruna tävlat om att ha landets lägsta arbetslöshet. Det betyder att de växande arbetskraftsbehoven måste fyllas genom inflyttning. Men redan i utgångsläget är bostadsbristen ett stort problem. Det råder brist på personal inom en stor del av den kommunala verksamheten. Andelen behöriga lärare låg förra året strax över 50 procent. Enligt Gällivare kommuns personalchef är bostadsbristen en viktig förklaring till att det är svårt att fylla vakanserna.
I höst har Gällivare och Kiruna tävlat om att ha landets lägsta arbetslöshet
Nu har det byggts mycket i Gällivare, men det har sin speciella förklaring. Samhället Malmberget har avvecklats.
Gruvans påverkan hade blivit alltför stor för att det skulle vara möjligt att bo där. LKAB har finansierat bygget av nya bostäder och lokaler. Men denna flytt av ett helt samhälle har skapat begränsningar för möjligheterna till fortsatt byggande.
De nya fastigheterna med höga värden måste skrivas av. Det begränsar utrymmet för investeringar. Kommunala Topbostäder kommer inte att kunna bygga några nya bostäder alls de närmaste åren. Det senaste året har inte ett enda bygge av flerfamiljshus startat i kommunen.
40-50 miljarder bara i Norrbotten
En konsultrapport som Region Norrbotten beställt pekar mot att det skulle behövas bostadsinvesteringar på mellan 40 och 50 miljarder i länet under detta årtionde. De största behoven finns i Boden och Gällivare. De planer som finns i dag är inte ens i närheten av dessa belopp.
Kommuner där de stora industriprojekten har länge pekat på behovet av statliga insatser för att få fart på byggande. I höstens budget finns också ett anslag på 140 miljoner nästa år och mer de följande åren för att stimulera bostadsbyggandet på industriorterna.
Men en av de tjänstepersoner vid Gällivare kommun jag talat med de senaste veckorna är tydlig i sin bedömning: Stödet kanske är tillräckligt för att det ska byggas i städerna vid kusten, men inte i Gällivare.
Arne Müller är journalist, föreläsare och författare.
Tidigare krönikor:
- Städerna borde omfamna mobiliteten i stället för att snegla på Paris
- Gör som Paris och maka på bilarna, kommunpolitiker
- Vi behöver flexibilitet, capisce?
- Fredrika har fått tre vindkraftsparker, men få nya jobb
- Det finns en japansk kris i befolkningsfrågan
- Hur ska man flytta norrut för jobben när det inte finns någonstans att bo?
Artikeln är skriven av













