Krönika av 
Arne Müller

Vi behöver flexibilitet, capisce?

Den politiska diskussionen om elektrifiering har i huvudsak handlat om en sak – hur ska vi få fram mer el? Vissa partier menar att detta ska klaras med i första hand vindkraft och solenergi och andra partier trycker på behovet av mer kärnkraft. Det skriver Arne Müller. 

”Utan flexibilitet blir det väldigt svårt att klara elsystemet. Behoven av reservkraft, energilagring och utbyggnad av elnätet blir extremt stora”, skriver krönikören Arne Müller. 
”Utan flexibilitet blir det väldigt svårt att klara elsystemet. Behoven av reservkraft, energilagring och utbyggnad av elnätet blir extremt stora”, skriver krönikören Arne Müller. Foto: Adam Sundman/SvD/TT, Privat
 Arne Müller
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Men om själva färdriktningen råder enighet. Det behövs mycket mer el. Förra året användes det 135 terawattimmar el i landet. Den politiska ambitionen är att det ska finnas utrymme för att detta ska öka till i vart fall 300 terawattimmar fram till 2045. 

Det låter enkelt, klart och tydligt. När fossila bränslen ska ersättas med i första hand el måste elproduktionen öka kraftigt.

En komplicerad fråga 

Men läser man det expertisen på området skriver blir frågan mer komplicerad. Både elanvändning och produktion varierar kraftigt under dygnet och över året. En kall vardag i januari är elbehoven höga.

Om det då är vindstilla eller någon kärnreaktor står still blir påfrestningen på elsystemet stor. Omvänt kan överskottet på el vara stort blåsiga och soliga sommardagar. Då kan priset på elbörsen sjunka till nära noll och till och med bli negativt.

Ett svar på hur dessa svängningar ska hanteras är ”flexibilitet”. Begreppet får stort utrymme i bland annat rapporter från Energimyndigheten och Svenska kraftnät.

Kan man kapa topparna i elbehoven så blir det betydligt enklare att få ett växande elsystem att fungera. Omvänt är det förstås viktigt att hitta sätt att ta tillvara den värdefulla elen under perioder när det finns ett överskott.

Extremt stora behov 

Möjligheterna är många. Energimyndighetens beräkningar visar att det skulle ha stor betydelse om laddningen av elfordon skulle kunna styras till tider på dygnet när elanvändningen är låg. En anpassad drift av alla värmepumpar som värmer upp husen skulle också underlätta. Men den verkligt stora potentialen finns i industrin. Särskilt när det gäller tillverkningen av vätgas, som står för en mycket stor del av sektorns ökade elanvändning. Om det byggs lager av vätgas kan produktionen dras ned under de timmar och dagar när tillgången på el är knapp.

Utan flexibilitet blir det väldigt svårt att klara elsystemet. Behoven av reservkraft, energilagring och utbyggnad av elnätet blir extremt stora.

Det är möjligt att jag missat något, men jag kan inte komma ihåg att jag har hört någon ledande politiker tala sig varm för en flexibel elanvändning. Det är problematiskt. För det tas redan beslut i näringslivet och i hushållen som kommer att påverka möjligheterna till flexibilitet.

Stor skillnad 

Elektrifieringen av de tunga landsvägstransporterna har inte riktigt tagit fart ännu, men prognoser pekar mot att tempot kommer att öka redan fram till 2030.

Organisationen Power circle har i en rapport gjort simuleringar av hur effektbehovet kommer att påverkas i södra Sverige med en måttlig andel eldrivna lastbilar 2030. I Skåne ökar effektbehovet med mer än tio procent med en tydlig topp under sen eftermiddag och kväll. 

Först ut av de riktigt stora industrier som behöver vätgas är H2 Green Steels stålverk i Boden. Fullt utbyggt kommer stålverket att behöva 14-15 terawattimmar el årligen, det vill säga drygt en tiondel av Sveriges nuvarande elanvändning.

Det betyder att det gör stor skillnad om elanvändningen kan anpassas efter tillgången eller inte. Företaget har gjort ett val. Man kommer bara ett bygga ett vätgaslager för några timmar. Det innebär att vätgasproduktionen måste köras även de kalla vinterdagar när elbehovet är som störst.

Mot den här bakgrunden får man hoppas att begreppet flexibilitet även tar sig in i den politiska diskussionen framöver.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024