Språkbad eller språkbortfall?

Det viktigaste vi gör i skolan är att ge eleverna tillgång till det svenska språket. På de skolor jag har arbetat har vi satsat på att utveckla undervisningens kvalité och vi har säkerställt att eleverna har tillgång till en skolbiblioteksverksamhet som fungerar som en pedagogisk funktion.

Jag hajade därför till när jag såg ett inslag på nyheterna där en rektor på Internationella engelska skolan i Halmstad menade att eleverna gynnas av det språkbad som skolan erbjuder.

Skolinspektionen kritisk mot engelskspråkig undervisning

Skolinspektionen håller inte med och menar att eleverna som går i skolor där en del av undervisningen är på engelska i låg utsträckning ges förutsättningar att utveckla både språk och ämneskunskaper. De upptäckte att det finns lärare på skolorna som saknar tillräckliga kunskaper i såväl svenska som engelska.

Skolinspektionens granskning visar att 27 av 30 granskade skolor brister i undervisningen

Internationella Engelska Skolan sticker ut i granskningen. Det är en seglivad myt att elever lär sig språk av att språkbadas. Det räcker inte att vistas i en miljö där språket talas. Att tro att språkbad, vad det nu är, räcker för att utveckla ett funktionellt språk är som att tro att man kan simma bara för att man dyker ner i en bassäng.

Eleverna behöver undervisas explicit i språk, precis som i alla andra skolämnen. Man snappar upp ord och begrepp av att lyssna, men språket blir inte funktionellt och det håller inte tillräckligt hög nivå för att användas som undervisningsspråk.

Elever tvingas tolka åt sina lärare

Skolinspektionens granskning visar att 27 av 30 granskade skolor brister i undervisningen. Elever uttrycker att de inte förstår frågor eftersom de är felaktigt översatta. Lärare som inte ens behärskar svenska ska bedöma elevernas kunskaper – på svenska. Det saknas även en plan för hur de använder engelska i undervisningen.

Eftersom det inte är reglerat vilka lärare som får anställas finns det lärare som inte behärskar svenska språket, och som inte ens har engelska som modersmål. I rapporten skriver Skolinspektionen att det är vanligt att elever får rycka in och tolka för lärarna för att eleverna ska kunna följa med i undervisningen. I de fall där lärare planerar både ämnesinnehåll och undervisning i engelska på ett strukturerat sätt så är det på lärarens initiativ. Det är inte en del av skolans systematiska arbete.

Eleverna på de granskade skolorna har ett starkt elevunderlag. Det är 76 procent av eleverna som har föräldrar med eftergymnasial utbildning och bara 40 procent av eleverna som har utländsk bakgrund. Det betyder att eleverna har goda förutsättningar att få akademiskt stöd i hemmet. Det är alltså föräldrarna som gör skolans arbete. Oavlönat, ska tilläggas.

Det enda rimliga är att införa krav på svensk lärarlegitimation för alla skolor och att undervisningen ska bedrivas på svenska

Skolkoncerner utnyttjar lagen

Det finns ett undantag i skollagen som säger att lärare får undervisa på ett främmande språk om de har en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen, och kompetens att undervisa på det främmande språket. Det här har skolkoncerner utnyttjat.

Nu har det än en gång visat sig att de anställer lärare som saknar rätt kvalifikationer vilket får konsekvensen att eleverna inte får den utbildning de enligt lag har rätt till. Regeringen måste prioritera frågan. Det enda rimliga är att införa krav på svensk lärarlegitimation för alla skolor och att undervisningen ska bedrivas på svenska, i alla skolor. Det finns inte något internationellt i att ta hit utländska lärare på korta kontrakt och låta dem undervisa på engelska, utifrån svensk läroplan.

Det är elevernas framtid som står på spel.