Krönika av 
Mats Engström

Frågorna som Moderaterna borde besvara om Natomedlemskap

Alla partier har ett ansvar att redovisa hur de ser på effekterna av ett eventuellt Natomedlemskap, men nyhetsmedierna har inte pressat Ulf Kristersson på svar om exempelvis synen på eventuella kärnvapenbaser i Sverige. 

 Ulf Kristersson nämnde inte ens kärnvapenkontroll i sitt säkerhetspolitiska linjetal. 
 Ulf Kristersson nämnde inte ens kärnvapenkontroll i sitt säkerhetspolitiska linjetal. Foto: Pontus Lundahl/TT
Mats Engström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vad är det för slags Natomedlemskap som Ulf Kristersson vill ha? Det är en rimlig fråga när Moderaterna säger att man vill leda Sverige in i militäralliansen även med en knapp majoritet i riksdagen.

Efter en eventuell ansökan följer förhandlingar. Natoländerna har egna intressen och släpper inte in nya medlemmar enbart av välvilja.

Den militära geografin skulle ändras

Hur blir det till exempel med Natobaser på svensk mark? Med Finland och Sverige som medlemmar ändras den militära geografin i norra Europa. Nato får en lång landgräns mot Ryssland, som kommer att vidta motåtgärder.

Varför skulle till exempel parlamentet i Ankara ratificera en ansökan från ett land som vill ha undantag från att försvara Turkiet?

Beslutsfattarna i Kreml vill sannolikt förstärka skyddet av det strategiska Murmanskområdet, mycket nära den finska gränsen. Situationen kring Finska viken skulle också förändras med Natoländer på bägge sidor av vattnet. Finland kommer att ha skäl att se positivt på en stark Natonärvaro i landet.
Allt detta skulle påverka vårt säkerhetspolitiska läge och Natos strategier. För att försvara en lång Natogräns mot Ryssland behöver alliansen vara säker på att kunna förstärka sina styrkor där och kunna hota med kärnvapen. Därför kan man inte utgå från att Sverige kan göra samma ensidiga förbehåll som Norge när det gäller utländska militärbaser i landet eller fredstida kärnvapenstationering.

Ett resultat av Rysslands brutala angreppskrig på Ukraina är att Nato kommer att stationera mer trupp i östra Europa. Denna syn skulle också slå igenom vad gäller Norden vid ett finskt och svenskt medlemskap. Norge och Danmark har dessutom nyligen öppnat för en större utländsk militär närvaro.

Synen på kärnvapenbaser behöver redovisas

Det har ibland hävdats att USA som Natos dominerande kärnvapenmakt inte skulle ha något intresse av att stationera kärnvapen i Sverige, men det bygger på den gamla militära geografin och på ett annat säkerhetsläge. Nato och USA håller fast vid möjligheten av vara först att använda kärnvapen.

En avgörande fråga är hur Moderaterna ser på detta, men partiets presstjänst ger inga besked och nyhetsmedierna har inte pressat Ulf Kristersson. Centerpartiet hade ett svenskt nej till kärnvapenbaser som villkor när man svängde i synen på Natomedlemskap, men inte heller Annie Lööf svarar på frågor om var partiet står i dag.

Sverigedemokraterna menar däremot att en ansökan behöver förknippas med villkor till exempel när det gäller att sända svensk trupp utomlands. Det verkar osannolikt att deras krav skulle godkännas av Natoländerna. Varför skulle till exempel parlamentet i Ankara ratificera en ansökan från ett land som vill ha undantag från att försvara Turkiet?

Varför lyssnade inte Reinfeldt?

Det finns fler frågor som Moderaterna borde få.

Till exempel varför regeringen Reinfeldt inte lyssnade tillräckligt på Försvarsmaktens varningar om ökade risker från Ryssland. Nedrustningen av försvaret har gjort oss mer beroende av andra länders beslut, på ett liknande sätt som besparingar på sjukvården i moderatledda regioner ökat intresset för privata sjukvårdsförsäkringar. Hur ansvarsfullt är det att sköta rikets säkerhet på det sättet?

Ett Natomedlemskap ökar trycket på oss att delta i försvaret av ett annat land, även om Sverige inte blivit angripet. Ska bara yrkesmilitärer delta i sådana insatser eller är Moderaterna beredda att skicka i väg unga män och kvinnor i krig utomlands med plikt?

Och kärnvapenkontrollen?

Kärnvapenkontroll har inte varit någon stark moderat profilfråga, trots att det handlar om vår överlevnad. Det är svårare att arbeta mot användningen av sådana vapen som Natomedlem, som till exempel den tyska tankesmedjan SWP konstaterat (se pdf) i förhållande till USA:s revidering av sin kärnvapenstrategi. Är det något problem för Ulf Kristersson, som inte ens nämnde kärnvapenkontroll i sitt säkerhetspolitiska linjetal (läs som pdf här)?

Alla partier har ett ansvar att redovisa hur de ser på effekterna av ett eventuellt Natomedlemskap. Det gäller inte minst Moderaterna. Ge besked om militärbaserna och kärnvapnen. 

Nämnda personer

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

Fredrik Reinfeldt

Ordförande Svenska fotbollförbundet, styrelseordförande Drivkraft Sverige, Visita och Centrum för AMP, styrelseledamot Heimstaden
Civilekonom (Stockholms uni., 1990)

Annie Lööf

Tidigare partiledare Centerpartiet, före detta riksdagsledamot och näringsminister
Jur. kand (Lunds uni., 2011)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00