Krönika av 
Mats Engström

Stor osäkerhet om EU:s framtida klimatpolitik

EU:s beslut är inte skrivna i sten. Valet till parlamentet nästa år påverkar både vilka som ska leda nästa kommission och hur politiken kommer att bli, skriver Mats Engström.

Sammansättningen av nästa EU-kommission blir avgörande för klimatarbetet framöver. Blir Ursula von der Leyen kvar som ordförande? Och vad händer med Frans Timmermans, den inflytelserike förste vice ordföranden för gröna given? 
Sammansättningen av nästa EU-kommission blir avgörande för klimatarbetet framöver. Blir Ursula von der Leyen kvar som ordförande? Och vad händer med Frans Timmermans, den inflytelserike förste vice ordföranden för gröna given? Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Mats Engström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Fixar EU det där med klimatet nu? De viktigaste besluten är tagna om en klimatlag, utsläppsmål för 2030 och åtgärder på europeisk nivå. Några saker återstår, som höjda ambitioner för förnybar energi, men det så kallade ”Fit-for-55”-paketet är färdigförhandlat.

Som vanligt finns djävulen i detaljerna. Och, kan man tillägga, i genomförandet. Det kan mycket väl bli bakslag för klimatambitionerna, till exempel i samband med de översyner av lagarna som ska göras om några år. 

Vad länderna gör nationellt kommer att ha stor betydelse för EU:s framtida ambitionsnivå.

Ministrar och europaparlamentariker har blivit överens om ramarna, men nu ska EU-kommissionen förtydliga hur det ska gå till i praktiken. Under de närmaste åren behövs mer än 100 genomförandebeslut om den gröna given, många av dem om klimat. Striden om taxonomin visar att även sådana beslut kan bli kontroversiella.

Sammansättningen av nästa EU-kommission blir avgörande. Blir Ursula von der Leyen kvar som ordförande? Och vad händer med Frans Timmermans, den inflytelserike förste vice ordföranden för gröna given? Han höll dörrarna öppna i en intervju förra veckan, men sade också att de två perioder han redan gjort är mycket i sig.

Avgörande val

Valet till EU-parlamentet i juni nästa år påverkar både vilka som ska leda nästa kommission och hur politiken kommer att bli. Klimatet ser ut att bli en av de stora valfrågorna, både för att energipriserna påverkar många väljare och för att starka högerpopulistiska partier runt om i Europa driver en kritisk linje mot EU:s klimatbeslut.

En annan central fråga är hur det går det med relationerna till omvärlden. Reformen av EU:s utsläppshandel sker samtidigt som en gränsjusteringsmekanism, CBAM, ska genomföras. Men motståndet mot CBAM är hårt i andra delar av världen. Indien är ett av de länder som klagar i WTO. Om inte ens EU och USA kan komma överens kan CBAM försenas, och då blir det svårt att fasa ut de fria utsläppsrätterna för industrin, en grundbult för att klara EU:s klimatmål.

Vad som händer med Ryssland och Ukraina är ytterligare en faktor, liksom den europeiska ekonomins utveckling. Hittills har näringslivet i stort klarat sig bra och många av varningsropen är överdrivna, men rädslan för försämrad konkurrenskraft har redan fått fäste hos beslutsfattarna. 

Allt talar för att EU:s beslut inte är skrivna i sten. 

När klimatbesluten ska genomföras nationellt blir det strid om vem som ska betala. Till exempel för energirenoveringar av byggnader. Hittills har det funnits mycket EU-pengar, inte minst genom återhämtningsfonden RRF som var ett svar på pandemin. Men samtidigt som utsläppsminskningarna enligt planerna ska accelerera, runt 2027, tar de pengarna slut och inkomsterna från utsläppshandeln ETS krymper också.

Sverige och andra budgetsnåla länder kan inte både äta kakan ”ambitiös europeisk klimatpolitik” och samtidigt vägra skjuta till mer pengar för klimatomställning när EU:s långtidsbudget snart ska ses över. Men att betala extra till EU-budgeten eller låna mer pengar gemensamt är kontroversiella saker.

Osäker framtid

Allt detta talar för att EU:s beslut inte är skrivna i sten. Klimatlagen ska ses över 2024 och 2029, bland annat i ljuset av hur långt det internationella arbetet kommit. Till skillnad från propositionen om den svenska klimatlagen står det inte uttalat att syftet med översynen är att säkerställa den beslutade ambitionsnivån.

Även utsläppshandeln, ETS, ska regelbundet ses över bland annat utifrån vad konkurrentländerna gör. Det gäller till exempel om det blivit problem för europeiska företag som exporterar koldioxidintensiva produkter.

Dessutom börjar snart förhandlingarna om klimatambitionerna till år 2040. Till skillnad från Sverige finns ännu inget sådant europeiskt etappmål. Ska man lyssna till vetenskapen så behöver EU höjda ambitioner redan till 2030.

Fortfarande är stödet starkt för att begränsa klimatförändringarna. EU gör knappast en helomvändning, men formerna för arbetet kan förändras.

Vad länderna gör nationellt kommer att ha stor betydelse för EU:s framtida ambitionsnivå. Och svenska företag som vill framstå som klimatvänliga bör de lyssna till FN:s generalsekreterare och sluta stödja lobbning mot höga miljöambitioner.

Fakta

Mats Engström är analytiker, författare och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- Vaccinjägarens hårda dom mot Folkhälsomyndigheten

- Magdalena Andersson borde tala om nästa miljonprogram

- Föregångsländer driver på EU:s miljöpolitik

- Undergivenhet är inte bra säkerhetspolitik

- Det svenska EU-ordförandeskapet kan bli ett bakslag för EU:s gröna giv

- Svenska valet kan avgöra miljöpolitiken i EU

Efterlyses: bättre politiskt ledarskap för den globala miljön

- Svagt underlag för historiskt Natobeslut

- Säkerhetspolitik är mer än ja eller nej till Nato

Frågorna som Moderaterna borde besvara om Natomedlemskap

- Att spara energi är bra säkerhetspolitik

- Vi är dåligt rustade även för nästa pandemi – behövs fler krisövningar

Farmanbar borde beskatta kraftbolagens enorma vinster

Tuffa miljöutmaningar väntar för fightern Annika Strandhäll

Så kan Andersson göra vision till verklighet – precis som von der Leyen och Palme

Magdalena Andersson behöver bli tydligare om segregationen och miljön

Sluta käbbla om klimatet och påverka världen i stället

Moderaternas radikala skifte väcker internationell uppmärksamhet

Regeringskrisens okända variabel finns i Bryssel

Förvånansvärt mild dom från konstitutionsutskottet 

Grönt omvandlingstryck kan hjälpa europeisk industri 

Civilsamhällets röster behövs i debatten om EU:s framtid

- Goda klimatnyheter blir inte bättre av överdriven PR

Sverige kan lära av Angela Merkels integrationspolitik

KU bör granska varför Dambergs kriskansli inte slog larm 

Svenska politiker borde inte bli nej-sägare i frågan om en ”hälsounion”

Fukushima visade Sveriges behov av permanent krisgranskning 

Märta Stenevis strategi är rätt men pengarna saknas

Nämnda personer

Ursula von der Leyen

Ordförande Europeiska kommissionen
Läkarexamen (Medizinische Hochschule Hannover, 1987)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00