Att tidningarna använder AI ligger i allmänhetens intresse

I höstas skrev jag lite om en oro som fanns hos redigerare på Skånska Dagbladet strax innan millennieskiftet att de snart skulle ersättas av maskiner. Sedan blev det inte så, det blev snarare tidningens lokalredaktörer på skånska landsbygden som fick ta över även en del av redigerarnas jobb, precis som de tidigare tagit över mycket av fotografernas.

Men, snabbspolar vi framåt 25 år så verkar tekniken ha hunnit ikapp ägarnas förhoppningar och de anställdas farhågor.

Bonnier News Local, Sveriges verkliga storägare av lokalpress, kommer att ersätta tio redigerartjänster med artificiell intelligens, AI. I ett första steg, senare kan fler tidningar och fler redigerartjänster beröras.

Nej, tidningsbranschen blöder pengar. Tjänsterna ska bort.

Redigerarna påverkar innehållet

AI utvecklas snabbt, och ingen kan i dag säga exakt hur många slags yrken som kommer att kunna ersättas av maskiner med tiden. När tidningsproduktionen digitaliserades fick många grafiker med tiden omskola sig eller byta jobb.

Grafiker är en yrkeskår med ett hantverkskunnande värt stor respekt. Redigerare å sin sida är journalister och har ett yrkeskunnande som går utöver det som omfattar hur man optimalt kombinerar text, bild och papper. En skicklig och erfaren redigerare kan också påverka innehållet, förutom genom formuleringen av rubriker och bildtexter även genom att fånga upp och rätta småfel. Har reportern på grund av stress förväxlat kommunstyrelsens ordförande i Borlänge Erik Nises (S) med Erik Pelling, innehavare av samma position i Uppsala (S)? Inga problem, redigeraren på Borlänge tidning eller UNT plockar upp det omedelbart. Tillskrivs Voltaire än en gång det där citatet om att hata någons åsikter men ändå vara beredd att dö för rätten att uttrycka dem?

Inget rättstavningsprogram kommer att reagera på en sliten gammal faktoid – men en erfaren redigerare kan dra sig till minnes att det egentligen rör sig om en sammanfattning av den franske upplysningsfilosofens hållning.

Kanske kommer en AI på samma funktion också att kunna tränas till liknande kunskaper och känsla för detaljer. Men vi är inte där i dag. Och det är absolut inte tal om att använda det frigjorda tjänsteutrymmet för att återuppliva en annan bortrationaliserad yrkesgrupp – korrekturläsarna. Nej, tidningsbranschen blöder pengar. Tjänsterna ska bort.

Ett hot och en tillgång

Men om AI hotar journalistjobb i ena änden av produktionskedjan innebär tekniken samtidigt en enorm tillgång i den andra.

Många har vid det här laget hört talas som ChatGPT, ett AI-verktyg som skolungdom med varierande framgång förmått göra deras hemuppgifter åt dem. Tills skolorna slutade ge eleverna hemuppgifter av just den anledningen.

Inte sällan ger ChatGPT tvärsäkra men felaktiga svar på rena kunskapsfrågor, vilket stundom lett till ett visst hån av den artificiella intelligensen.

Desto mer användbara är stora språkmodeller som ChatGPT för att få hjälp med sådant som enklare programmering. Och det tidsödande men nödvändiga arbetet med att transkribera bandade intervjuer görs i dag enkelt av datorprogram baserade på exempelvis ChatGPT. Det både går snabbt och blir bra.

Och för journalister som matar AI:n med avgränsad information och ber den att analysera just den informationen kan den vara riktigt värdefull.

Ett exempel Sydsvenskans reporter Inas Hamdan, som nyligen fick Stora Journalistpriset för sin granskning av hur den qatariska tv-kanalen al-Jazeera hjälpt till att sprida desinformation om Sverige hos sin stora arabiskspråkiga publik.

Inas Hamdan tog hjälp av ChatGPT för att hitta mönster i TV-kanalens rapportering om Sverige, och kunde visa att kanalen i stort sett enbart uppehöll sig vid tre teman: turerna kring Sveriges Natoansökan, koranbränningar och myten om att svenska socialtjänsten kidnappar barn.

Andra tillämpningsområden är exempelvis lagtexter och andra slags komplexa byråkratiska textmassor. Eller varför inte samtliga tillgängliga dokument i en stor brottsundersökning.

AI på redaktionerna i allmänhetens intresse

De som räknar kronor och ören på mediekoncerner med ägarnas vinstkrav flåsande i nacken kommer att ta alla chanser de kan att använda AI-lösningar för att skära ned på redaktionerna. Samtidigt ligger det i varje grävande journalists intresse att lära sig behärska den nya tekniken. Och därmed ligger det även i allmänhetens intresse: Saker människor med makt och inflytande helst skulle vilja hemlighålla kommer framöver att avslöjas med hjälp av AI.

Det kan jag förutsäga med säkerhet utan att ens ta hjälp av ChatGPT.