Svagt att Pourmokhtari skyller ifrån sig på Naturvårdsverket

Budgeten ligger på bordet och det som många befarat är nu bekräftat: Med nuvarande politik kommer Sverige att missa EU:s klimatmål till 2030. De som är skeptiska till regeringens klimatpolitik är förbannade, men inte förvånade. Någon som däremot blev både förvånad och förbannad var klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Pourmokhtari slarvar med underlagen

Problemet är inte regeringens förda politik på klimatområdet – den som Klimatpolitiska rådet konstaterar måste läggas om för att inte missa målen. Nej, enligt miljöministern är problemet att Naturvårdsverket har varit fräckt nog att komma med reviderade uppgifter.

Det som har hänt är att myndigheten i april redovisade sitt årliga underlag till regeringens klimatredovisning. När myndigheten sedan kom med ett uppdaterat underlag i juni visade det sig att klimatmålen var mer avlägsna. Gör regeringen inget drastiskt kommer Sverige att missa målen med marginal, vilket kommer innebära miljardböter från EU-kommissionen.

I stället för att flagga för en omprövning av regeringens politik valde Pourmokhtari att beklaga vilken röra detta ställt till med i budgetförhandlingarna. De stora bovarna var tjänstemännen på Naturvårdsverket som uppenbarligen måste ha räknat fel. Det mesta tyder dock på att myndigheten räknat rätt, men att regeringen inte läst underlagen särskilt noga och inte tagit till sig att olika scenarier är prognoser – inte facit.

Regeringen vilseleder väljarna

Det är faktiskt av underordnad betydelse hos vem felet ligger. Det som är riktigt oroväckande är att Pourmokhtari har glömt bort att regeringen är ytterst ansvarig för såväl politikens inriktning som styrningen av myndigheterna. Att låta tjänstemännen bära hundhuvudet är inte bara dåligt ledarskap – det är att vilseleda väljarna om vem som kan förändra politiken.

Att rikta kritik mot statstjänstemän som bara utför sitt jobb riskerar att skapa rädsla för att göra fel. 

Det är här är ett farligt agerande. Att rikta kritik mot statstjänstemän som bara utför sitt jobb riskerar att skapa rädsla för att göra fel. Vi har sett en rad liknande och häpnadsväckande exempel under mandatperioden. Exempelvis fallet med Rebellmamman på Energimyndigheten. Eller biståndsministerns statssekreterare som, via sms till generaldirektören, bad Sida att inte ta fram analyser som kunde bli obekväma. Ett annat exempel var när energi- och näringslivsminister Ebba Busch (KD) kallade expertmyndigheters utdömande av regeringens kärnkraftplan för ”en åsikt”. Den samlade bilden blir att regeringen har en otillräcklig förståelse för hur myndigheter ska styras.

Statstjänstemän måste våga vara motvalls

Statstjänstemän arbetar på regeringens uppdrag och sätter heder i att vara sakliga, opartiska och bidra till att genomföra regeringens politik. Vagt formulerade misstankar om att myndigheterna skulle driva en egen agenda saknar helt sanningshalt.

Däremot så ingår det i uppdraget att statstjänstemän inte ska dra sig för att vara motvalls. De måste ibland peka på saker som inte bekräftar eller rent av går emot regeringens politik. Det ingår i jobbet att säga sådant som ansvarig minister inte vill höra.

Löper vi linan ut riskerar detta att bli riktigt farligt. Våra tjänstemän kan börja leverera de underlag som de tror att politikerna önskar läsa av rädsla för att göra dem missnöjda. Den dagen har vi inte längre en fristående statsförvaltning som vilar på expertis och beprövad erfarenhet – utan på medlöperi. Den dagen kommer politiken, oavsett hur den är formulerad, inte nå sina resultat.