Oppositionen: Vinstutredningens förslag gynnar koncernerna

Också Almega Utbildning menar att förslagen kommer att drabba branschen negativt. Förbundsdirektör Andreas Mörck säger i ett pressmeddelande att förslagen slår särskilt hårt mot små friskolor genom att öka byråkratin och sätta de ekonomiska förutsättningarna på spel. 

Joakim Stymne håller inte med. 

– Jag tror faktiskt inte att våra krav kommer att slå särskilt hårt mot de mindre skolorna. Det ska ju finnas en förutsättning för ekonomisk stabilitet och långsiktighet, säger han till Altinget. 

Han pekar på att utredningen inte sätter några nyckeltal för hur långsiktigheten ska uppnås, utan är något som får bedömas enskilt för varje skola. 

– Det minskar ju risken att skolor kommer på obestånd för tidigt. Och det tycker jag är en förstärkning snarare, säger Joakim Stymne.

Oppositionen: Gynnar koncernerna

Både Centerpartiet och Socialdemokraterna menar att förslagen om vinststopp inte kommer ha någon större effekt i praktiken. 

– Även med de här förslagen kommer det vara fortsatt möjligt att använda skolpengen till våffelstugor i stället för till elevernas undervisning. Så det är långt ifrån tillräckligt för att komma till rätta med vinstjakten i svensk skola, säger Åsa Westlund (S) till Altinget. 

Hon fortsätter: 

– Skolkoncernerna gynnas både av att man inte föreslår ett totalt vinstförbud, men också genom att det blir svårare att starta skola, alltså färre nya konkurrenter.

Centerpartiets Niels Paarup-Petersen menar att det inte finns något som hindrar en skola från att efter sex år ta ut vinst och dra av tidigare års underskott. De båda partierna är också oroliga kring att öka de ekonomiska kraven att starta skola.

– Det drabbar små fristående skolor, särskilt idéburna, men drabbar inte alls koncerner. Redan nu ställs krav på enskilda idéburna som är samma som för koncerner. Ökar det ännu mer kan det bli ett rejält hinder, säger Niels Paarup-Petersen till Altinget.