Det här valåret kommer det inte räcka att vara den vuxna i rummet

Nästa år är det riksdagsval i Sverige igen. Något som verkligen är värt att fira. I den krigs- och orostid som råder, där skiljelinjen mellan frihet och ofrihet går, behöver vi mer än någonsin värna vårt samhälles fundament.

Det är däremot ingen liten sak som är uppfylld och överstökad en söndag i september vart fjärde år. Utan något som praktiseras dagligen. Så, hur gör vi då det?

En bra början är att dra lärdom av hur det kan gå om man inte tar demokratin på allvar. USA är under Trump tyvärr just nu ett sådant. Där befinner man sig i en nedåtgående spiralrörelse. Dag efter dag når man nya bottennoteringar.

Ett avskräckande exempel på hur destruktiva krafter snabbt växer till sig om de ges spelrum och hur den politiska debatten kvävs och enskilda individer betala ett högt pris för att ha nyttjat sin yttrandefrihet.

Det politiska ledarskapet får inte förlora sin legitimitet

Vi vill inte hamna i en liknande situation där det politiska ledarskapet riskerar att förlora sin legitimitet för att de som uppbär väljarnas förtroende smular och smutsar ned det i minsta beståndsdelar.

Kan vi då verkligen låtsas som att det är ett helt vanligt valår?

Men det kräver en del av oss alla, inklusive våra egna folkvalda. När valåret här hemma tycks vara på väg att kicka igång gäller det att vara på sin vakt och säkra att det inte hamnar på irrvägar. Det görs enklast genom att sätta de större gemensamma intressena först och de partipolitiska därefter.

För 2026 kan bli det fjärde året som Ukraina står emot Rysslands invasionskrig. Sverige står starkt i täten vid Ukrainas sida.

Kan vi då verkligen låtsas som att det är ett helt vanligt valår? Bör våra främsta företrädare parallellt med att fastslå att vi befinner oss i en helt ny geopolitisk era med krigsrisken närmare inpå oss, samtidigt brista i respekten för varandra, i tid och otid kräva varandras avgångar, avstå från att ta i hand och svartmåla varandras intentioner och karaktärer?

Spara ert hårdaste språkbruk, politiker

Det hårdaste och mest syrliga språkbruk som riktas mot den inhemska politiska motståndaren kan med fördel sparas till tillfällen vi behöver freda den svenska demokratins kärna och samhälle gentemot våra gemensamma fiender. 

Det är ju nämligen så att vi inte lever i fredliga tider, som ledande politiker själva medger och inser.

Även om vår demokrati ska tåla ett högt tonläge gör vi bäst i att höja oss över överdrivna anklagelser och politiskt uppvisningsspel till stunder då det går att unna sig mer av detsamma. I dag är det lättantändliga materialet, på grund av de sårbarheter som finns där i form av hotet från Ryssland, kulturkrockar, extremism, kriminalitet, främmande makts påverkan, ekonomiska beroendeförhållanden och så vidare så mycket större och vår inre säkerhet och stabilitet bör vara högsta prioritet för beslutsfattare. 

Ta in omvärldens realiteter

Det har talats länge om behovet av vuxna i rummet, men vår tid kräver nog ännu mer än så.

Ett moget ledarskap förutsätter att vi tänker bort underhållningsvärden och att vinna det sekundsnabba sociala medier engagemanget. Även det att vinna väljarnas gunst till varje pris bör underställas det som det för bara några månader sedan rådde en slags underförstådd konsensus kring, det gemensamma överordnade, nämligen att säkra Sveriges stabilitet.

Om vi klarar att styra undan för frestelsen att tänka att vi går mot ett klassiskt valår, och i stället tar in omvärldens realiteter ordentligt och agerar så att vi klarar av att vara oense om sakfrågor men överens om värdet av demokratins fundament, då finns det gott om hopp att vi också kommer klara av det som är viktigt på riktigt när det väl gäller. Och inte minst behålla fokuset på de verkliga fientliga krafterna som finns.