Debatt: Tyst kring verkställandet av januariavtalets viktigaste delar

DEBATT. För att hjälpa partierna igång med de viktigaste frågorna i januariavtalet har jag sammanställt en åtgärdslista för vad regeringen borde genomföra. Det är dags att komma igång nu, skriver Oscar Magnusson från Klimataktion.

Oscar Magnusson
Styrelseledamot, Klimataktion


Nu firar januariavtalet ett år och på många politikområden är de inblandade partierna på tårna för att genomföra avtalets innehåll. Det gäller dock inte de – faktiskt – relativt många avtalspunkterna som gäller miljön.

Kommit överens

Trots att vintertemperaturerna hittills varit uppåt åtta grader varmare än normalt är det påfallande tyst när det gäller att verkställa de delar i regeringsöverenskommelsen som utan tvekan är viktigast – de delar som gäller miljön. Det är dags att komma igång nu.

För att hjälpa de fyra inblandade partierna att komma igång med de viktigaste frågorna i januariavtalet följer här en åtgärdslista för vad regeringen borde genomföra – med utgångspunkt i vad de fyra partierna faktiskt kommit överens att man ska göra.

Åtgärder

De kursiverade meningarna är ordagrant citerade ur januariavtalet.

1. ”Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid”

Kommentar: Bra, men för att frigöra pengar till denna omställning måste man överge nuvarande planer med stora investeringar i vägar och i stället använda dessa pengar till järnvägen. Inga infrastrukturpengar ska gå till nybyggnation eller utbyggnader av vägar. Trots de miljarder som plöjts ner i Förbifart Stockholm bör projektet stoppas.

2. ”Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland”

Kommentar: En strålande målsättning. Man kan börja med att lägga ner Bromma flygplats, stoppa utbyggnaden av Arlanda och Preems raffinaderi i Lysekil. Därefter får man införa de avgifter och andra styrmedel som behövs för att kraftigt minska utsläppen inom transportsektorn, inom jordbruket och på de industrier som står för stora utsläpp.

Kraftigt höjd koldioxidskatt är ett viktigt steg. Jordbruket har ofta kommit undan kritik trots dess stora andel av våra utsläpp av växthusgaser. Inför ekonomiska styrmedel som styr mot småskalig djurhållning och minskad användning av konstgödsel. Vi måste också omedelbart börja investera i och söka efter storskaliga lösningar för koldioxidlagring.

Regeringen måste också ändra direktiven för Exportkreditnämnden som i dag sponsrar svenska företags engagemang i fossilutvinning. I direktiven för myndigheter och statliga bolag som Trafikverket och Swedavia bör man tydliggöra att prognoserna inte ska utgå från en ständigt växande ekonomi.

3. ”All relevant lagstiftning ska ses över så det klimatpolitiska ramverket får genomslag”

Kommentar: I detta ramverk finns det mål om stora utsläppsminskningar till 2030 och 2040. Ska det finnas en gnutta av chans att nå dessa mål måste man ge sig på de stora utsläppskällorna, transporter, industri och jordbruk.

Kan man inte genom andra styrmedel minska utsläppen från dessa sektorer tillräckligt mycket kommer vi att behöva någon form av stopp-lagstiftning. Som att industrier som inte kan ställa om till fossilfri drift helt enkelt får dra ner på produktionen.

4. ”Minska flygets klimatpåverkan”

Kommentar: Det enklaste, och viktigaste, sättet är att göra det dyrare att flyga. Att höja flygskatten ordentligt är ett bra steg. Förbud för att subventionera flygplatser är en annan rimlig åtgärd. Den begränsade mängd biobränsle vi har bör hellre användas i andra branscher.

5. ”Andelen som reser med cykel ska öka”

Kommentar: Våga förbjuda privatbilism i innerstäderna på våra större städer. Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och Hamburg ligger en bit före oss här. En bilfri innerstad skapar både en mer attraktiv stad, renare luft och större ytor för människor att röra sig på. Färre bilar innebär också att vägyta kan användas till utbyggnad av cykelbanor.

6. ”Vi sätter klimat och jobb först”

Kommentar: Självklart viktigt, men regeringen måste också inse att det finns en motsättning. Vissa jobb måste av klimatskäl fasas ut och här måste det skapas generösa omställningsplaner för drabbade yrken och arbetsplatser.

Den generella konsumtionen måste också ner vilket också kommer att påverka vissa jobb. Men vad ska vi ha arbetstillfällen till på en döende planet?

7. ”Stärk utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi”

Kommentar: Engångsartiklar och onödiga förpackningar måste i möjligaste mån fasas ut. Förbjud alla plastartiklar som inte är absolut nödvändiga. Kräv längre garantitid på alla varor. Åtminstone fem års garanti på mobiltelefoner är rimligt. En biobaserad ekonomi är bra men får inte gå ut över den biologiska mångfalden.

8. ”Förstärka insatser för den biologiska mångfalden”

Kommentar: För Sverige handlar detta framförallt om två områden, jordbruket och skogsbruket. I skogsbruket behövs en radikal omsvängning, med mer skyddade områden nedanför fjällkedjan och ett skogsbruk som helt tar avstånd från dagens kalhyggesbruk. Inom jordbruket behövs starkare ekonomiska stöd för småskalig, ekologisk produktion och åtgärder som håller betesmarker öppna.

9. ”Staten ska vara en föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn”

Kommentar: Ändra i så fall ägardirektiven för statliga Sveaskog. Skydda minst 20 procent av Sveaskogs produktiva skogsmark och stoppa kalhyggesbruk på övrig mark. Skog som lämnas orörd är det i särklass enklaste sättet att binda kol på kort sikt.

Tema: Januariavtalet

Forrige artikel V: Sverige måste kritisera varje brott mot internationell rätt V: Sverige måste kritisera varje brott mot internationell rätt Næste artikel Debatt: Sluta sätta barn i baracker Debatt: Sluta sätta barn i baracker