Prenumerera
Annons
Krönika av 
Linnea Lindquist

Det hade kunnat vara Sicilien, men det är Sverige vi pratar om

En rad myndigheter pekar på samma problem: lagstiftning som har stora luckor, kontroller som brister och en stor dos av senfärdighet. Problemet kommer inte att lösas med mer kontroller, skriver Linnea Lindquist.
En rad myndigheter pekar på samma problem: lagstiftning som har stora luckor, kontroller som brister och en stor dos av senfärdighet. Problemet kommer inte att lösas med mer kontroller, skriver Linnea Lindquist.Foto: Alessandro Fucarini/AP/TT/Severus Tenenbaum/Montage
17 februari 2025 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Att Sverige definieras av naivitet är ett mantra som vi blivit vana att höra. Ett område där vi är särskilt utsatta är den omfattande välfärdsbrottsligheten som har blivit systemhotande.

Skolan är givetvis inget undantag.

Komvux saknar tillståndsplikt

Skolinspektionen har gjort en granskning som visar att komvux på entreprenad är en utmärkt arena för att tillskansa sig skattemedel som man inte har rätt till. Det beror på att komvux saknar tillståndsplikt inklusive ägar-och ledningsprövning, liknande den för enskilda huvudmän inom grundskola och gymnasium, där Skolinspektionen utfärdar tillstånd.

I rapporten skriver Skolinspektionen att det finns en koppling mellan tillgång till stora summor allmänna medel och bristande kontroll, både av vilka som står bakom en verksamhet och hur medlen används.

Skolinspektionen lyfter fram systemfel som får en att sätta morgonkaffet i halsen

Välfärdsbrottslighet är alltså inte längre något som enbart individer ägnar sig åt i form av av bidrag som man inte har rätt till, utan Skolinspektionen lyfter fram systemfel som får en att sätta morgonkaffet i halsen.

Jag är nog inte den enda som blir förundrad över hur dessa kryphål inte har blivit tilltäppta, eftersom det inte är något nytt att privatpersoner, företag och organisationer utnyttjar systemet på ett otillåtet sätt.

Risker som man lyfter fram är bland annat enskilda huvudmän som inte har krav på kvalificerad revisor, ideella föreningar som inte behöver registrera företrädare och att internationella skolor inte omfattas av Skolinspektionens ägar- och ledningsprövning.

De kan alltså inte utöva kontroll över skolor som finansieras av allmänna medel, alltså skatter. Det finns inte heller någon möjlighet att kontrollera utländska fysiska eller juridiska personer som har ägarskap i svenska skolor.

Häpnadsväckande att inte skarpare krav finns

Skollagen har inte heller något krav på att enskilda huvudmän ska ha kvalificerade revisorer, utan det är lagstiftningen för respektive associationsform som styr det. Det är häpnadsväckande att inte skollagen har skarpare krav när det kommer till vilka som får bedriva skola.

Detta ska ses i ljuset av att antalet brottsmisstankar som registrerats hos Ekobrottsmyndigheten har ökat sedan revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades.

Samtidigt har en annan myndighet, Polisen, varnat för att ideella föreningar systematiskt används som verktyg för välfärdsbrottslighet eftersom det saknas krav på att registrera företrädare. Det säger sig självt att bristerna i lagstiftningen gör det omöjligt för Skolinspektionen att granska huvudmännens räkenskaper när det saknas krav på att registrera företrädare samt att använda kvalificerade revisorer i alla verksamheter.

Sverige – inte Sicilien

Sveriges kommuner och regioner, SKR, gör bedömningen att det finns välfärdsbrottslighet inom i princip alla verksamheter där det är möjligt för en individ eller ett företag att göra vinst. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, släppte en rapport 2023 där man skriver att det är friskolesystemets konstruktion som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet och inte enbart enstaka skolor. Skolverket instämmer i riskerna som FOI lyfter fram.

Vi har alltså en situation med organiserad välfärdsbrottslighet och utländskt ägande som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Det skulle kunna vara handlingen i en maffiafilm från Sicilien. Men det är Sverige vi pratar om.

En rad myndigheter pekar på samma problem: lagstiftning som har stora luckor, kontroller som brister och en stor dos av senfärdighet. Problemet kommer inte att lösas med mer kontroller.

Regeringen kommer bara kunna lösa problemet om de förändrar incitamentsstrukturen i grunden.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026