Lund visar att hållbara transporter är resultatet av långsiktiga politiska val

Den politiska diskussionen kring klimatomställningen av trafiken handlar nästan uteslutande om övergången till eldrivna fordon. Det är en grov förenkling.

Elbilar orsakar mindre utsläpp än fossilbilar, men de är långt ifrån fossilfria. Inte minst är det tillverkningen av elbilarna som orsakar större utsläpp än för fossilbilarna. Sett över hela bilens livstid blir elbilens utsläpp väsentligt lägre, men de är fortfarande så stora att det faktiskt inte går att klara klimatomställningen om biltrafiken i framtiden är lika omfattande som i dag och bilarna lika många.

För en tid sedan åkte jag buss från Söråker in till Sundsvall. Under bussresan noterade jag saker i samhällsplaneringen som sannolikt bäddar för ett stort bilberoende. Ganska glesa och utspridda stadsdelar och det enorma handelsområdet Birsta, dit de allra flesta tar bilen.

Stora skillnader mellan svenska städer

Under bussresan föddes idén att jämföra biltätheten i kommunkategorin ”större städer”. Var har man kommit en bit på väg när det gäller att minska bilberoendet och vilka har en lång väg att vandra?

Det är två kommuner som sticker ut. I Uppsala finns det 366 bilar per tusen invånare och bäst i klassen är Lund med 348 bilar. Skillnaderna mellan topp och botten är jättestora. I fem kommuner finns det mer än 500 bilar per 1 000 invånare. Sundsvall är en av dessa.

Ska det gå att klara klimatomställningen av trafiken behövs både ett skifte från fossila bränslen till el och en minskning av biltrafiken och därmed av antalet bilar

Jag kontaktade Lunds kommun för att få en förklaring till kommunens topplacering. Lund har fördelen att landskapet är platt. Bebyggelsen är samlad på en relativt liten yta kring ett centrum som funnits sedan medeltiden och där biltrafiken sedan länge begränsats. Men kommunen har också under nära 30 års tid systematiskt jobbat i riktning mot ett miljöanpassat transportsystem med tydliga målsättningar och årliga uppföljningar. Det har lett till förändringar.

Lund visar att utvecklingen går att vända 

Trots en snabb befolkningstillväxt har bilanvändningen minskat. Andelen resor inom tätorten som görs med bil har minskat till 23,5 procent. Målet om att nå 25 procent bilresor 2030 har redan överträffats. Andelen resor med kollektivtrafik och cykel har ökat. Även när det gäller resor till och från Lund har bilresorna minskat rejält. Det innebär att kurvan för trafikens koldioxidutsläpp sedan drygt 2010 stadigt har pekat nedåt. Av kommunens senaste uppföljning går det att utläsa att det stadigt fylls på med nya åtgärder som ska gynna ett hållbart resande.

Visst finns det skillnader som gör att alla städer inte har samma förutsättningar. Det är svårare att cykla på vintern i Luleå än i Lund. I Sundsvall och Östersund är backarna brantare än i Skåne. Men även mellan städer med likartade förutsättningar är skillnaderna stora. Det är inte heller på alla platser som trenden pekar åt rätt håll. I vissa kommuner har antalet bilar ökat i förhållande till invånarantalet under de senaste fem åren.

Det var under en bussresa i Sundsvall som idén till denna jämförelse föddes, så jag ville förstås kolla vilka ambitioner som finns i kommunen i fråga. Även i Sundsvall finns det nu mål om att ställa om trafiken. Liksom i Lund siktar man på att andelen bilresor ska minskas till 25 procent, även om målet ska nås först 2040.

Klimatomställningen kräver färre bilar 

Ska det gå att klara klimatomställningen av trafiken behövs både ett skifte från fossila bränslen till el och en minskning av biltrafiken och därmed av antalet bilar.

De stora skillnaderna i biltäthet mellan Sveriges större städer understryker att det finns en stor potential till förbättringar.

För visst borde alla kommuner kunna nå lika långt som Lund, eller kanske ännu längre.